Det blir ingen mätning mellan fartkamerorna.

Vägverket backar om ny fartmätning

Vägverket backar nu från det omdebatterade förslaget att mäta även medelhastigheten mellan de automatiska fartkamerorna. Orsaken är rädslan för en ny FRA-debatt som skulle kunna hota förtroendet för hela systemet med automatiska kameror.

– Vi tror att det finns en risk för att trafikanterna upplever det som om man gör ett intrång i deras integritet genom att fotografera. Även om man har ett system som på alla möjliga sätt tekniskt säkerställer det är det inte så lätt att förklara det. Därför tror vi att det är bättre att göra det på ett annat sätt, säger Vägverkets utredare Anders Wiman.

Ni är helt enkelt rädda för en ny FRA-debatt?

– Ja, det finns en risk för det och den ska man ha respekt för.

Det var för ett drygt år sedan som polisen och Vägverket lanserade förslaget om att mäta även medelhastigheten mellan kamerorna som ett sätt att få bort den ryckiga körningen när en del förare gasar mellan kamerorna och sedan bromsar när man kommer fram till en ny kamera.

Utredningen som nu är klar föreslår nu ändå att man avstår från att införa det nya systemet, trots att det både är praktiskt och juridiskt möjligt.

Dels är kostnaderna höga, dels innebär det också att varje bilist måste fotograferas vid den första kameran för att snittfarten ska kunna beräknas när man kommer fram till nästa.

Och även om bilderna sedan raderas om man inte kört för fort så befarar utredarna att det skapar en känsla av övervakning.

Risken är att det kan skada det höga förtroende som systemet med automatiska fartkameror har hos svenska folket idag, menar Anders Wiman.

– Det visar sig att den här ryckiga körningen inte är så stor som många pratar om. Den finns där, men den är inte så stor. Vår bedömning är att även om man med ett sådant här medelhastighetssystem skulle få en ännu jämnare hastighet på de här sträckorna så är den vinsten ställd emot den risken som vi kan se inte värd att göra, säger han.

Men även om det nu troligen inte blir något av det omdebatterade förslaget med mätning av snittfarten så föreslår Anders Wiman att man ändå går vidare på andra sätt med utvecklingen av fartkameror, som enligt flera studier räddar runt 20 liv årligen.

Bland annat vill han ha fler mobila kameror. Även problemet med företagsbilar där polisen inte vet vem som är föraren borde kunna åtgärdas genom lagändringar, anser Anders Wiman.

– Till exempel skulle åkerier och andra ha en skyldighet som företag att uppge vem som har kört fordonet. Vi tror inte att det är ett bra sätt kanske för privatbilism, men möjligtvis för företag. Det är ett exempel, säger han.

Daniel Rundqvist, Jönköping
daniel.rundqvist@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".