Stina-Clara Hjulström

Medicinering av dementa oroar anhöriga

Många oroliga anhöriga ringer till Demensförbundet, efter rapporterna om att psykosmediciner leder till onödiga dödsfall bland demenssjuka. Även läkare bekräftar att det handlar om en svår problematik.

Ekot berättade på fredagen att många äldre demenssjuka dör för att de fått läkemedel mot psykossjukdomar, detta enligt en ny forskningsstudie. 

Stina-Clara Hjulström, ordförande för anhörigorganisationen Demensförbundet, är upprörd. 

– Vi tycker naturligtvis att det är förskräckligt att många demenssjuka drogas ner. 

Märker ni av det här på förbundet? 

– Det ringer ju anhöriga varje dag till Demensförbundet. Flera av dem är ju oroliga över att deras sjuka är väldigt tungt medicinerade, säger Stina-Clara Hjulström. 

Äldre dementa personer som får antipsykotiska läkemedel löper kraftigt ökad risk att dö, visar en studie i medicintidskriften the Lancet Neurology.  

Det här är den första långtidsstudien av riskerna med psykosmediciner till demenssjuka. 

Bland de dementa i studien som fick behandling i tre år, var risken att dö dubbelt så stor som hos jämförbara patienter som fick verkningslösa sockerpiller.   

Socialstyrelsen räknar med att var fjärde demenssjuk person i Sverige får psykosmediciner. Konsumtionen har varit hög ända sedan 80-talet, men nu kan den för första gången vara på väg att sjunka något, enligt Socialstyrelsen.

– Sedan får vi se framöver om det verklligen är en trend eller en tillfällig nedgång. Men förhoppningsvis börjar det gå åt rätt håll, fast det går än så länge väldigt långsamt ner, säger Johan Fastbom på Socialstyrelsen.

Fortfarande får alltså många behandling.

Lars Franzén arbetar som läkare för ett antal demensboenden i södra Stockholm. Ofta träffar inte läkarna själva patienterna när medicinerna ska skrivas ut, berättar han.

– Ofta gör man bedömningar per telefon, men då gäller det att man känner den personal man har att göra med, den sjuksköterska man pratar med.

– Man ska veta att man har en adekvat beskrivning, så att man inte sätter in medicin på för lösa boliner, säger läkaren Lars Franzén.

Demensvården behöver mer resurser, tycker Stina-Clara Hjuström, ordförande för anhörigorganisationen Demensförbundet.

– Är det för litet personal blir de demenssjuka oroliga. De får inte den aktivitet stimulans som  de behöver. De kanske vandrar och sitter och ropar.

– Det klarar kanske inte personalen om de är för få. Då kanske man tar till lugnande medel istället, och det är ju ett elände, säger Stina-Clara Hjulström, ordförande i Demensförbundet.

Mona Hambraeus
mona.hambraeus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".