Allt fler döms till döden i Iran

Iran är ett av få länder i världen där antalet avrättningar stadigt ökar. Enligt människorätts-organisationen Human Rights Watch är det särskilt oroande att allt fler ungdomar under 18 år döms till döden.

Delara Darabi är 20 år och kan när som helst avrättas. Hon dömdes när hon var 17 år för att ha mördat sin pappas kvinnliga kusin. Först erkände hon, men tog sedan tillbaka sitt erkännande och sa att det var hennes pojkvän som haft ihjäl kvinnan och sedan övertalat henne att erkänna.

De trodde nämligen att Dalara inte kunde straffas med döden eftersom hon var under 18. Det var fel.

Delara Derabi är ett av många exempel på hur ungdomar som var under 18 när brottet begicks sitter i fängelse i väntan på avrättning. Joe Stork, analytiker och Mellanösternchef på människorättsorganisationen Human Rights Watch säger att Iran har ett tvivelaktigt världsrekord.

Iran är ett av få länder som överhuvudtaget har avrättat ungdomsbrottslingar de senaste åren.

Bara under 2008 har minst sju avrättningar på personer under 18 år verkställts. Sedan 2005 är det minst 27.

Ytterligare omkring 130 ungdomsbrottslingar är dömda till döden och kan i princip när som helst avrättas. Till exempel har en nu 30-årig kvinna suttit i dödscell i 17 år för ett brott hon är dömd för att ha utfört när hon var tolv år.

Regimen har flera argument till sitt agerande, men enligt Brita Grundin på Amnesty International är huvudargumentet att det iranska rättsväsendet ser unga som vuxna.

– Enligt iransk lag så är män vuxna redan vid 14 års ålder och flickor vid nio år.

I oktober lät Irans biträdande riksåklagare meddela att domstolar skulle sluta döma ut dödsstraff till minderåriga, tre dagar senare tog han tillbaka sitt uttalande, och förklarade att det är upp till de drabbades familjerna att avgöra straffet.

– Det är offrets familj som har rätt att säga om de ska avrättas eller om de vill benåda. De kan också välja att ta emot blodspengar.

I början av december räddades två morddömda sedan offrens familjer avstått från att utkräva hämnd, i utbyte mot en blodspeng det vill säga en ekonomisk ersättning.

Förutom att det är oacceptabelt att döma unga till döden leder blodspengen till en snedvriden rättvisa, säger Brita Grundin.

– Det hände alldeles nyligen att en ung man blev friad på det sättet därför att offrets familj accepterade blodspengarna. Samtidigt avrättades andra som också var 17 år eftersom deras familjer inte hade råd att betala.

Johan-Mathias Sommarström
johan-mathias.sommarstrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".