Klarare regler om cellforskning efterlyses

Forskarnas framsteg med att blanda celler från olika arter går i otakt med de regler som finns. När forskarna blandar biologiskt material från människa och djur räcker inte de etiska regelverken till. Det anser Statens medicinsk-etiska råd som nu vill att regeringen ser över lagstiftningen.

Professor Elisabeth Rynning, som är sakkunnig i Statens medicinsk-etiska råd, ger ett sånt exempel.

– I England hade man rätt svårt att hantera de här frågorna när man skapade embryon från ko-ägg med mänskligt genetiskt material i. Frågan var hur man skulle bedöma det, om det var ett mänskligt embryo som omfattades av regelverket för prövning av humanforskningen eller inte. Så i vissa sammanhang kan det bli så att man ställs inför knepiga situationer om inte lagstiftaren har tänkt till, säger Elisabeth Rynning.

För några år sedan ville brittiska forskarna lära sig att styra cellernas utveckling i mänskliga embryon. Och när mänskliga ägg var svåra att få tag på ville de i stället använda ko-ägg, vars DNA ersatts med mänsklig. Arvsmassa var alltså utbytt.

Det är ett exempel på en blandning mellan djur och människa som väcker frågor om var gränsen går mellan arter. På senare år finns många exempel på att stamceller från människa förts in i djurägg eller embryon, och att celler från djur förts in i människor.

Bland annat har nervceller från grisfoster förts in i hjärnan på patienter med Parkinsons. Avsikten kan vara att förstå och hitta bot för sjukdomar. I Sverige gör forskare bland annat transplantationsstudier där de flyttar celler eller vävnad mellan människa och djur.

– Det kan finnas helt okontroversiella typer av försök inom forskningen, men det kan också finnas försök som de flesta av oss inte skulle vilja att de utfördes, säger Elisabeth Rynning.

– Om vi tänker oss att vi till exempel skulle utveckla en levande individ som är en blandning mellan människa och djur, om det vore möjligt i framtiden, så är det kanske inget som vi tycker är bra. Medan annan forskning kan ha väldigt goda skäl för sig och vara ganska okontroversiella, säger Elisabeth Rynning.

Viss forskning hamnar alltså mellan stolarna, när den etiska granskningen sker separat för djurförsök och för människor. Inom EU diskuteras hur forskningen skulle kunna regleras i stället.

Statens medicinsk-etiska råd vill att regeringen ser över lagen i Sverige, och Elisabeth Rynning vill ha en grundligare diskussion om den forskning som kan påverka människans syn på sin identitet.

– Vad menar man med människa? Kan man tänka sig att om man introducerar tillräckligt mycket djurmaterial i en människa så blir det inte längre en människa så som vi tänker oss en människa i dag? Hur definierar vi oss själva och hur ser vi på oss själva som människor till skillnad från djur? Det väcker många frågor, säger hon.

Annika Digréus
annika.digreus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".