Skolorna ingriper inte tillräckligt mot mobbning. Arrangerad bild. Foto: Erik G Svensson/Scanpix

Skolors mobbningsarbete ska granskas

Tre av fyra skolor har inte en tillräckligt bra plan mot mobbning. Nu ska Skolinspektionen undersöka varför det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkningar i skolan inte fungerar. Lagen mot kränkningar ändrades vid årsskiftet och har stärkt elevernas ställning.

– Det är väldigt många elever som blir kränkta, som blir mobbade. Vi har en ganska god kunskap om att skolorna arbetar med de här frågorna, men man arbetar inte tillräckligt systematiskt och tillräckligt bra, säger Ann-Marie Begler, chef för Skolinspektionen.

– Det vi nu vill göra är att gå på djupet med skolor som vi tycker kanske är problematiska eller skolor som har ett väldigt bra arbete, och se konkret hur arbetar man, vad är hindren för att utveckla ett bra arbete?

Det har blivit vanligt med larm om mobbade och kränkta elever, sedan många år. Även om många skolor, som det heter, jobbar med frågan, pekar inget på att det blivit bättre. 19 elever har hittills fått skadestånd, enligt den tre år gamla lagen mot kränkningar, som skärptes vid årsskiftet.

Förut skulle skolans likabehandlings-plan följa upp antimobbningsarbetet, men tre av fyra skolor har inte haft en tillräckligt bra plan. Nytt är att varje skola måste göra en särskild plan mot kränkningar, varje år.

Elevernas ställning har stärkts. Det räcker nu med att en elev kan visa att skolan fått veta att eleven anser sig kränkt, för att skolan kan bli skadeståndsskyldig, om den inte utrett och åtgärdat ärendet.

I Skolinspektionens fördjupning ingår också att se vilken betydelse lärarnas kompetens och attityder har.

Barn- och elevombudet Lars Arrhenius säger att attityderna spelar stor roll. Många mobbningsfall har skolorna inte sett som mobbning, utan haft andra förklaringar till.

– Jag hade nog inte trott att det skulle handla så mycket om det, men det har gjort det. Dels att en elev kanske har problem i sina sociala relationer, att en elev är särskilt lättkränkt, att man i skolan ska tåla en hel del. En tolerans, helt enkelt, för att man ska kunna utstå kränkningar i skolan. Det är inte acceptabelt, säger Lars Arrhenius,

Skolornas arbete mot mobbning ska granskas

Tre av fyra skolor har inte en tillräckligt bra plan mot mobbning. Nu ska Skolinspektionen undersöka varför det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkningar i skolan inte fungerar. Lagen mot kränkningar ändrades vid årsskiftet och har stärkt elevernas ställning,

– Det är väldigt många elever som blir kränkta, som blir mobbade. Vi har en ganska god kunskap om att skolorna arbetar med de här frågorna, men man arbetar inte tillräckligt systematiskt och tillräckligt bra, säger Ann-Marie Begler, chef för Skolinspektionen.

– Det vi nu vill göra är att gå på djupet med skolor som vi tycker kanske är problematiska eller skolor som har ett väldigt bra arbete, och se konkret hur arbetar man, vad är hindren för att utveckla ett bra arbete?

Det har blivit vanligt med larm om mobbade och kränkta elever, sedan många år. Även om många skolor, som det heter, jobbar med frågan, pekar inget på att det blivit bättre. 19 elever har hittills fått skadestånd, enligt den tre år gamla lagen mot kränkningar, som skärptes vid årsskiftet.

Förut skulle skolans likabehandlings-plan följa upp antimobbningsarbetet, men tre av fyra skolor har inte haft en tillräckligt bra plan. Nytt är att varje skola måste göra en särskild plan mot kränkningar, varje år.

Elevernas ställning har stärkts. Det räcker nu med att en elev kan visa att skolan fått veta att eleven anser sig kränkt, för att skolan kan bli skadeståndsskyldig, om den inte utrett och åtgärdat ärendet.

I Skolinspektionens fördjupning ingår också att se vilken betydelse lärarnas kompetens och attityder har.

Barn- och elevombudet Lars Arrhenius säger att attityderna spelar stor roll. Många mobbningsfall har skolorna inte sett som mobbning, utan haft andra förklaringar till.

– Jag hade nog inte trott att det skulle handla så mycket om det, men det har gjort det. Dels att en elev kanske har problem i sina sociala relationer, att en elev är särskilt lättkränkt, att man i skolan ska tåla en hel del. En tolerans, helt enkelt, för att man ska kunna utstå kränkningar i skolan. Det är inte acceptabelt, säger Lars Arrhenius, barn- och elevombud.

Bengt Hansell
bengt.hansell@sr.se

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".