I genomsnitt en halv grad varmare de senaste 50 åren.

Även Antarktis blir varmare

För första gången visas nu att även Antarktis har drabbats av klimatförändringen och blivit varmare. Tidigare har man trott att de södra polarregionerna har klarat sig, och faktiskt blivit kallare medan resten av jorden värms upp.

Men nya beräkningar visar alltså att temperaturen stiger också på Antarktis.

Professor Per Holmlund på Stockholms universitet, som är en av Sveriges få experter på Antarktis, säger att situationen är allvarlig.

– Fram tills nu så har det inte funnits några som helst belägg egentligen för att det kan vara varmt i luften dessutom men det är det de visar. Att det dessutom är en uppvärmning i luften, säger Per Holmlund.

Redan för ett år sedan konstaterades att stora mängder is försvunnit från den västra delen av Antarktis. Det handlar om hundratals miljarder ton per år. 

Och nu kan man för första gången se att temperaturen också stigit i luften på Antarktis. I genomsnitt för hela kontinenten har den ökat med en halv grad de senaste 50 åren, men den känsliga västra delen av kontinenten har värmts upp mer.

Drew Shindell, på NASA Goddard Institute for Space Science är en av forskarna bakom studien. Han säger att vi nu ser en uppvärmning av klimatet på jordens alla sju kontinenter.

– Det här ligger i linje med förutsägelserna om vad som ska ske med temperaturen på grund av växthusgaserna i atmosfären, säger Drew Shindell.

Det har varit svårt att få grepp om hur klimatet på Antarktis utvecklar sig. Kontinenten är extremt svårtillgänglig, och här finns inte lika många bra mätstationer som i de norra polartrakterna.

Kunskapen om Arktis i norr är betydligt större, och härifrån har också larmrapporterna om uppvärmning och smältande isar duggat tätt.

Nu börjar forskarna förstå mer också om Antarktis, något som kommer att ytterligare förmörka nästkommande rapport från den internationella klimatpanelen IPCC, säger glaciologen Per Holmlund.

– Det här är någonting man kommer att tala om nu i den kommande IPCC-rapporten. Det är inte riktigt med i den gamla eftersom vi inte hade informationen om att vi hade de här kraftiga uttunningarna av isen. Det är någonting man har fått fram nu mycket sent, under 2000-talet när man har kunnat se det med hjälp av satelliter, säger Per Holmlund.

Mona Hambraeus
mona.hambraeus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".