Stora nedskärningar väntar försvaret

Neddragningar i både armén, flygvapnet och marinen. Det blir resultatet när Försvarsmakten på fredag presenterar sitt underlag till regeringen om hur det framtida försvaret ska se ut. Exempelvis föreslås att både antalet stridsvagnar och Jas Gripen-plan minskar.

I vår ska regeringen lägga fram en proposition om hur försvaret ska utformas från 2010 till 2014. Inför det har regeringen bett försvarsmakten om ett underlag och det presenteras på fredag.

Enligt uppgifter till Ekot innebär försvarets underlag, i dagsläget, att insatsorganisationen som består av de bataljoner som ska försvara Sverige i krig, kommer att krympa.

Exempelvis blir det bara åtta bataljoner kvar inom armén, inklusive en amfibiebataljon.

Med ett nytt personalsystem föreslås 6 000 soldater vara anställda och kunna rycka ut direkt och 2 000 av dem ska finnas inom flygvapnet och marinen. Dessutom ska 6000 soldater vara kontraktsanställda och kunna rycka ut ganska snabbt. Samtidigt ska hemvärnet halveras till drygt 15 000 man.

Anställda soldater kostar mer pengar och försvarets budget ska ligga kvar på dagens nivå, så därför behöver antalet bataljoner krympa.

Eftersom regeringen vill att arméns bataljoner ska vara lättare föreslår också försvaret att antalet stridsvagnar minskar från dagens 120.

För flygets del krymper antalet Jas-Gripendivisioner från fyra till tre i försvarsmaktens förslag och antalet flygplan blir alltså mindre än de hundra som riksdagen tidigare velat ha. Också marinen får krympa men alla grundläggande delar tycks bli kvar.

Inför beskedet på fredag ska försvarsmaktens förslag nu förhandlas i ledningsgruppen och tuffa förhandlingar där kan leda till förändringar.

Men den nuvarande skissen innebär att dagens utbildningsorganisation, alltså regementena runt om i Sverige, är för stor. Därför kan det på sikt bli regementsnedläggningar.

Exempelvis pekar försvaret på att stridsvagnsutbildning bara borde ske på ett ställe och då kan exempelvis P7 i Skåne åter hotas. På samma sätt kan det på sikt bli diskussion om försvarets verksamhet i Arvidsjaur och flyget i Ronneby.

Hur försvaret till slut ska se ut, bestäms av riksdagen. Och det politiska läget är i dag osäkert. De borgerliga partiledarna har exempelvis lovat att inga regementen ska läggas ner, men det löftet gäller enligt försvarsdepartementet bara till 2010. Dessutom vill Folkpartiet nu värna försvaret mer och vad det betyder för regeringens förslag är osäkert.

Samtidigt är det i dag oklart vilken linje Socialdemokraterna har och normalt sett brukar uppgörelserna om försvaret vara blocköverskridande.

Mats Eriksson
mats.eriksson.ekot@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista