Entrén till läkarmottagning för gömda och asylsökande flyktingar. Foto: Ingvar Karmhed/Scanpix.

Fler och fler flyktingbarn gömmer sig

Allt fler gömda flyktingbarn söker vård. Det vittnar läkare på flera särskilda läkarmottagningar för gömda och papperslösa i Malmö, Göteborg och Stockholm om. Det här kan vara ett tecken på att också fler barn lever som gömda. Boris Pendic levde som gömd i Göteborg när han var 14 - 15 år.

– Oavsett hur normalt man lever, så är man alltid på sin vakt. Man kollar om det finns någon polis i närheten, man kollar alternativa flyktvägar var man än är.

– Jag kunde ju ta omvägar på två till tre spårvagnshållplatser bara för att skaka av mig kompisarna och för att ingen skulle se var jag egentligen var, berättar Boris Pendic.

Boris Pendic var sex år när han och familjen flydde från Bosnien. Han har levt som flykting i större delen av sitt liv, och när hans pappa blev avvisad gömde sig resten av familjen.

I dag är Boris 19 år. Genom den tillfälliga asyllagen har familjen fått uppehållstillstånd och Boris utbildar sig till farmaceut.

Mellan 1 000 och 1 500 barn lever gömda i Sverige i dag, enligt en uppskattning från Rädda Barnen. Någon officiell statistik finns inte.

Och antalet gömda barn ökar. Det märker man på Deltastiftelsen i Malmö, Läkare i Världen i Stockholm och Rosengrenska i Göteborg.

– Vi ser en ökning på klinikerna för gömda över hela Sverige just nu. Från Läkare i Världens klinik i Stockholm hörde vi häromveckan om en 20 procentig ökning. Och det stämmer nog ganska bra med vad vi ser också i Göteborg, säger docenten och barnläkaren Henry Ascher.

– Det här är ju direkt en effekt av att restriktiviteten i asylbesluten har ökat kraftigt under det senaste året, säger Henry Ascher.

Och de gömda barnen mår dåligt. I bagaget bär de med sig upplevelser från krig och konfliktområden och i Sverige lever de i utanförskap med en skräck för att bli upptäckta och tillbakaskickade.

För Boris Pendic handlar det om en barndom han aldrig riktigt fick uppleva.

– Som barn är man ju den som har kontakt med samhället, man är den som har största ansvaret för familjen vad gäller språkmässigt. Man är familjens tolk och får höra allt möjligt. Det leder ju till en massa stress.

– Depressioner kommer för att man inte får vara som alla andra barn. Man får helt enkelt inte vara barn, utan man måste bli vuxen direkt utan att ha fått uppleva tonåren bland annat, säger Boris Pendic.

Andreas Kron, Göteborg 
andreas.kron@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".