1 av 2
Överbefälhavare Håkan Syrén lämnade sitt förslag till regeringen på fredagen. Foto: Fredrik Persson/Scanpix.
2 av 2
Klicka för grafik

Flera regementen hotas av nedläggning

Färre bataljoner ska försvara Sverige 2014. På sikt kan också regementen och försvarsskolor behöva läggas ner. Det är en del av innebörden i Försvarsmaktens förslag om hur försvaret ska vara utformat i framtiden.

Men med det nya systemet ska ändå 27 000 man kunna rycka ut inom ett år om Sverige behöver försvaras. Överbefälhavare Håkan Syrén tycker att förslaget innebär ett bättre svenskt försvar.

– Försvaret blir effektivare på det viset att vi kan få ut samtliga ingående förband i vår försvarsmakt  på betydligt kortare tid än ett år, och det är det som är efterfrågat. Det är så vår omvärld ser ut, vi kan inte gå och vänta i långa perioder innan vi är organiserade och då är detta en åtgärd, säger ÖB Håkan.

Varför färre bataljoner?

– Att öka tillgängligheten och beredskapen kostar mycket pengar och därför måste vi gå in i ett antal olika områden och minska ambitionerna för att finansiera detta inom en nu given ekonomisk ram.  

Förslaget från Försvarsmakten är ett underlag till regeringen som i vår ska lägga sin proposition om hur försvaret ska se ut fram till 2014.

Enligt förslaget ska försvaret bli mer effektivt genom att bara anställda soldater, och civila med kontraktsanställning som snabbt kan rycka in, ska i ingå i bataljonerna som ska försvara Sverige.

De ska vara redo för insats inom 90 dagar. I dag tar det minst ett år att samla ihop lika många beredda soldater.1 700 soldater ska samtidigt kunna ingå i internationella insatser.

Men eftersom det här kostar pengar behöver den totala organisationen minskas och fler armébataljoner i det nuvarande systemet, med ungefär tusen man i varje, slopas. Försvaret ska också utreda en minskning av antalet stridsvagnar, ta bort en fjärdedel av den lättare Stridfordon 90, men ha fler pansarterrängbilar.

Samtidigt kommer antalet Gripen-plan minska jämfört med i dag och två minröjningsfartyg skrotas liksom ett Herculesplan.

ÖB Håkan Syrén tycker, precis som en del kritiker till dagens försvar, att den totala omfattningen blir väl liten.

– Jag har länge varit kritisk till omfattningen, säger Syrén.

Så budgeten borde egentligen öka för att ha ett försvar du skulle vara nöjd med?

– Jag skulle vilja öka volymen, och det är självklart att det skulle kosta pengar.

Neddragningarna innebär också att grundorganisationen där soldater utbildas på olika regementen och i skolor, på sikt behöver skäras ner. Inga regementen pekas ut, men regementena i exempelvis Eksjö, Arvidsjaur och Revinge kan på sikt vara hotade.

– När vi har kommit en bit in i den här förändringen, framåt 2012, måste vi göra en jämförelse mellan organisationens krav och den infrastruktur vi nu har, och redan nu kan vi förutse att det kommer att finnas rationaliseringsmöjligheter, säger  Håkan Syrén.

Mats Eriksson
mats.eriksson.ekot@sr.se

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".