Skolbänken är ett förslag.

Varslad personal föreslås få utbildning

Regeringens varselsamordnare är klara med sina förslag om hur arbetslösheten ska motverkas. Flera föreslår att varslade ska få utbildning med hjälp av statligt stöd fast de har kvar sin anställning, ett förslag regeringen redan sagt nej till.

– Kärnfriska företag ska kunna behålla personal och kompetensutveckla personal nu när de inte behövs i produktionen. För så småningom vänder det och då behövs personal och då är det kostsamt att rekrytera, och dessutom är det ett bra sätt att ta om hand personalen, säger Sven Lindgren är landshövding i Kalmar.

Om inte den möjligheten finns, vad händer då?

– Ja, då kommer förmodligen fler än annars hamna i uppsägningar och arbetslöshet och då blir det en längre väg tillbaka.

Ekot har läst rapporter från 16 varselsamordnare runtom i Sverige och ett par av dem redovisar bara läget i området utan att komma med konkreta krav på insatser från regeringen.

Men av de som ställer krav efterlyser sju samordnare någon form av ersättning till varslade som får utbildning. Detta trots att regeringen hittills sagt nej till permitteringslön, som systemet tidigare hette, och menat att företagen själva måste kunna betala vid utbildning av de anställda.

Nio samordnare vill ha statligt stöd till ny- och ombyggnad av exempelvis hyreshus och kommunala bostäder, exempelvis ett utvidgat rot-avdrag.

– Vi har haft ett stort antal varsel och stor arbetslöshet inom byggnadssektorn. Det gör ju att alla sådana projekt skulle vara av godo just nu, säger Britt Bohlin, landshövding i Jämtland.

En majoritet kräver också att regeringen på något sätt höjer bidragen till kommuner och landsting, så att de kan behålla personalen. Många vill också ha pengar till utbyggd yrkesutbildning.

Det allra populäraste förslaget är att tidigarelägga satsningar på vägar- och järnvägar i just det egna länet.

Flera varselsamordnare har också typiskt lokala krav. Kalmar vill ha en satsning på glasindustrin och Västra Götaland miljöbils- och skrotningspremier som gynnar bilindustrin.

Jämtland vill ha statligt stöd för internationella vinteridrottsevenemang, men också för städning av fjällen.

– Man ska veta att 25 procent av Jämtlands läns yta är fjäll. Vi har fastigheter, vi har leder och annat som behöver åtgärdas och underhållas. Det är bra exempel på vad som kan göras just nu, säger Jämtlands landshövding Britt Bohlin.

Mats Eriksson
mats.eriksson.ekot@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".