Åklagare kräver fängelse i terrormål

När rättegången mot stiftelsen al-Aqsa Spannmåls ordförande Khalid al-Yousef avslutades i Malmö tingsrätt på i dag yrkade åklagaren på fängelsestraff.

Enligt åtalet har Khalid al-Yousef, genom att skicka pengar till välgörenhetsorganisationer i de palestinska områdena, indirekt stöttat terrorstämplade Hamas. Själv säger han att han skickat pengar till föräldralösa barn.

Vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström betonade flera gånger under sin slutplädering att det här inte är ett politiskt mål.

– Det har framförts framför allt från försvaret att målet ska ha politiska dimensioner, vilket det enligt min uppfattning inte har, säger Agnetha Hilding Qvarnström.

Den åtalade, Khalid al-Yousef, har under hela rättegången sagt att pengarna han skickat till Gaza och Västbanken gått till humanitära organisationer som är religiöst och politiskt oberoende och att pengarna framförallt använts till att hjälpa föräldralösa barn.

Han förnekar att han själv eller organisationerna har någon koppling till Hamas.

Men Agnetha Hilding Qvarnström hävdar att den åtalade via stiftelsen al-Aqsa Spannmål i Malmö skickat flera miljoner kronor till organisationer kontrollerade av Hamas, och på det viset indirekt finansierat terrorism.

Åklagaren menar också att Khalid al-Yousef varit medveten om vart pengarna gått. För att understyrka det hänvisar hon bland annat till en bild på Hamas grundare Ahmad Yassin, som den åtalade haft uppsatt på sitt kylskåp.

Agnetha Hilding Qvarnström menar att den åtalade brutit mot finansieringslagen och yrkar på fängelsestraff.

Som bevisning åberopar åklagaren bland annat israeliska dokument och domar som visar på att de organisationer som fått pengarna har kopplingar till Hamas. Det är här som den åtalades danske försvarsadvokat Laue Traberg Smidt tycker att målet får politisk karaktär.

– Det är krig i Mellanöstern och det förs med alla medel. Därför är också det här krig, säger Laue Traberg Smidt.

Eftersom Israel är den ena parten i en pågående konflikt är bevisning från Israel inte trovärdig i ett mål som har kopplingar till Hamas, menar Laue Traberg Smidt. Försvaret påstod till och med att dokumenten kan vara förfalskade.

Men enligt Agnetha Hilding Qvarnström är det inga problem att använda sig av de israeliska dokumenten som bevis.

– Man är fri att åberopa den bevisning man önskar och sedan avgör domstolen värdet, säger Agnetha Hilding Qvarnström.

Dom i målet faller den 17 februari.

David Rasmusson
david.rasmusson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista