Väntetiden för asylsökande ska kortas från dagens åtta månader till tre. Foto: Bertil Ericson/Scanpix.

Kort väntan i asylfall kan bli rättsosäker

Migrationsverkets löfte att mer än halvera väntetiden för asylsökande riskerar att göra hanteringen rättsosäker. Det befarar flera frivilligorganisationer och advokater som Ekot har talat med.

– Asylprocessen har ju genomgått stora förändringar och syftet med det har varit att öka rättssäkerheten. Det här förslaget motverkar det tycker jag, säger Anne Ramberg, generalsekreterare på Advokatsamfundet.

Hon är inte den enda som är oroad över hur Migrationsverket tänkt sig att korta väntetiden för asylsökande från dagens åtta månader till tre.

För att klara det ska verkets beslutsfattare träffa den asylsökande redan inom en vecka, och i enkla fall kunna avgöra om man får stanna eller ska avvisas direkt.

– Självklart så välkomnar vi en effektivare asylprocess. Problemet är om man kombinerar det med att kompromissa bort en del av rättssäkerheten. Många av de här ärendena är komplicerade, de måste få ta tid. Om det är så att asylsökande har en traumatisk upplevelse, de har varit med i krig, de har varit utsatta för tortyr, det tar tid innan det kommer fram, säger Christer Zettergren, generalsekreterare på Röda korset.

Det som kritiseras mest är att verket kan fatta beslut, utan att den asylsökande har fått en advokat.

– Det är ofta så att det är vid det första mötet, vid det första förhöret som viktiga uppgifter lämnas. Därför är det olyckligt att de asylsökande lämnas helt utan biträde och då är utlämnade till verkets bedömning om det för den fortsatta utredningen erfordras ett offentligt biträde, säger Anne Ramberg.

Men generaldirektören på Migrationsverket, Dan Eliasson, säger att verkets handläggare är tillräckligt skickliga för att förstå om det kan finnas några asylskäl som inte riktigt kommit fram från början.

I Gamla stan har Anna Dahlbom klienter som väntat på besked om de får stanna i Sverige i både fyra och fem år. Hon anser att den nya kortare tidsgränsen inte bara riskerar rättssäkerheten, utan också är orealistisk.

– Man hinner inte fram de id-handlingar som behövs, man hinner inte få fram de handlingar som man skulle behöva från hemlandet. Det här kommer i så fall att innebära att man inte kan bevisa att man har rätt att få skydd i Sverige och i och med det så beviljas inte ett uppehållstillstånd, säger Anna Dahlbom.

Under tiden väntar 19-åriga Fedal Mufid Nafeh på besked. Han flydde från Bagdad för ett och ett halvt år sedan och mår dåligt av att vänta, säger han. Han har ordnat en praktikplats i en godisaffär, för att slippa fundera så mycket.

– Jag kommer varje vecka, varje månad till Migrationsverket. De säger bara, du måste vänta, vänta, vänta, säger Fedal Mufid Nafeh.

Varför tar det så lång tid?

– Jag vet inte, de säger att de inte har alla papper, att jag kanske inte är från Irak, säger Fedal Mufid Nafeh.

Tror du att du kommer att få stanna?

– Jag hoppas, jag kan inte tro, jag hoppas. Jag måste hoppas, säger Fedal Mufid Nafeh. 

Susan Ritzén
susan.ritzen@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".