Företag kritiska till bankernas räntenivåer

I onsdags sänkte Riksbanken åter reporäntan för att stimulera landets ekonomi. Men nu kommer kritik från företagarhåll mot att banker och finansbolag tjänar pengar på att inte låta företag få del av hela räntesänkningen.

Anders Nilsson driver företaget Lunch-Express i Mölndal. Han är kritisk till läget.

– Självklart reagerar jag, som andra företagare, när bankerna säger att de är extra glada att de har tjänat extra mycket på räntenettot, inte bara på hushållsmarknaden utan även på företagsmarknaden, för att de har lånat in billigt och lånat ut dyrt. Då undrar jag om de här sänkningarna hamnar i rätt ficka, säger Anders Nilsson.

Sedan i oktober har Riksbanken sänkt reporäntan från 4,75 procent ner till nu bara 1 procent. Men enligt Anders Nilsson har hans företags låneräntor inte alls hängt med. Före onsdagens räntesänkning hade de bara sjunkit med som mest drygt en procentenhet.

– Det är inte bara banker, utan fram för allt även finansbolag, leasing och annat, som är snabba på att höja. Sedan nu när Anders Borg är ute och Riksbanken sänker, så märker man inte att sänkningen kommer oss entreprenörer till del, rakt av, säger Anders Nilsson.

Anders Nilssons lunchmatföretag ökade sin omsättning med över 70 procent i fjol, och han räknar med en 100-procentig tillväxt i år. Men oklara lånevillkor och det som han ser som onödigt höga räntor gör nu att han känner sig otrygg inför att expandera.

Enligt siffror från Riksbanken har skillnaden mellan reporäntan och företagens bankräntor i princip fördubblats under hösten. Efter att i flera år haft en skillnad på runt en procentenhet ökade skillnaden på några månader till nästan två procentenheter.

De ökade marginalerna har påtalats också av Finansinspektionen, som i höstas fick regeringens uppdrag att kontrollera att statens stabiliseringsprogram kommer hushåll och företag till del och inte bara ger bankerna bättre vinster.

– Fram till den sista november 2008 hade bankerna ökat sin utlåningsmarginal, i sin utlåning till företag, säger Masih Yazdi, analytiker på Finansinspektionen.

Men de höjda marginalerna försvaras av banken SEB:s ställföreträdande Sverigechef Rikard Josefson.

– Riskerna har ökat ganska kraftigt med att låna ut pengar till företag. Förlustnivåerna kommer att stiga inom den här typen av verksamhet. Det innebär att vi måste få lite bättre betalt för den utlåningen.

Är det då även så att goda företag får betala med att betala för de dåliga företagens dåliga affärer?

– Så kan man säga på ett sätt. Men om en kund tycker att räntesänkningen inte var tillräcklig och ser sig som en låg risk så välkomnar vi en dialog, säger Rikard Josefson på SEB.

Småföretagaren Anders Nilsson förstår i och för sig att bankerna måste kompensera sig för ökade kreditrisker.

– Men bra affärer bygger på att båda parter är nöjda. Om vi då är ett stort antal entreprenörer och småföretagare som inte känner sig nöjda, som känner något slags missförstånd och inte riktigt förstår spelreglerna, då är det allvarligt, även för bankerna.

– För om vi tappar förtroendet för bankerna och finansieringssystemet, då vågar inte vi entreprenörer heller satsa, säger Anders Nilsson, småföretagare i Mölndal.

Jens Möller
jens.moller@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".