Museichef Lars Nittve vill inte lämna tillbaka tavlan.

Moderna museet i tvist om stulen konst

Pengar, principer och internationella riktlinjer. Det är huvudingredienserna i en utdragen konflikt mellan arvingarna till en affärsman och Moderna museet i Stockholm. Arvingarna kräver tillbaka en tavla som stals av nazisterna på 30-talet och som länge hängt på museet.

Sabina Fjellberg beundrar den tyska konstnären Emil Noldes målning Blumengarten där den hänger på Moderna museet i Stockholm. Sedan 2003 har museet stridit för att den ska få hänga kvar där. Det var då arvingarna till tavlans tidigare ägare, Otto Nathan Deutsch, första gången krävde tillbaks målningen.

Den stals från Deutsch av nazisterna på 30-talet, och museet köpte tavlan för drygt 40 år sedan utan att då veta att den var stulen.

Regeringen har gett museet i uppdrag att lösa frågan i enlighet med de så kallade Washingtonprinciperna som gäller hanteringen av Nazirov, och som Sverige skrivit under. Problemet är bara att parterna tolkar principerna på olika sätt.

Arvingarna har krävt ett omedelbart återlämnande och museet har vägrat. Men efter flera års förhandlingar kom parterna i höstas överens om att hitta en köpare till tavlan som sedan lånar ut den till museet under en längre period. Och när det nyligen verkade som om man faktiskt hittat en sådan köpare, meddelade arvingarnas advokat David Rowland i stället att förhandlingarna nu strandat.

En besviken David Rowland sa efter det senaste mötet med museet tidigare i vår, att förhandlingarna nu är tillbaks på ruta ett.

– Vi har försökt att hjälpa museet, men de har hela tiden avvisat våra förslag. Vi föreslog en köpare som ville låna ut tavlan i upp till fem år. Men museet sa nej, och nu finns det nu ingen chans till kompromiss längre. Det är en stulen tavla och museet måste nu lämna tillbaks tavlan villkorslöst, säger David Rowland.

Men det är en omöjlighet för Moderna museet, eftersom det skulle bryta mot Washingtonprinciperna som säger att varje lösning ska vara rättvis och ta hänsyn till omständigheterna, menar museichefen Lars Nittve, som kräver att få låna tavlan i minst tio år efter ett återlämnande.

– Det kan ge oss en chans att på lång sikt kanske skaffa en annan målning, få en donation eller så. Vi får längre tid på oss att fylla luckan som kommer att uppstå när målningen försvinner från våra väggar. Det är också ett sätt att markera att det här är en just and fair solution, det är inte bara grab and go för en amerikansk advokat, utan det är så att det finns olika typer av fall som man måste avväga mot varandra.

– Om Washingtonkonferensen hade ansett att man i alla lägen ska lämna tillbaka en målning hade man sagt det, säger Lars Nittve.

David Rowland kräver nu att regeringen tar upp frågan i sommar på en internationell konferens i Prag där Washingtonprinciperna ska diskuteras på nytt. Och Lars Nittve tycker att det låter som en bra idé eftersom han inte tänker gå med på att bara få låna tavlan i fem år.

– Går man ner till några få år har vi släppt målningen. Då skulle jag mycket hellre se att frågan togs upp på Pragkonferensen och att man tydliggör vad man menar med just and fair och taking all aspect into consideration, som det står i Washingtonkonferensen.   

Cecilia Khavar
cecilia.khavar@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".