Skolverket:

"Skolbudget bör ge plats åt stödbehov"

Kommunerna styr inte hur pengarna ska användas i skolan på ett medvetet sätt. Förlorare blir barn med utländsk bakgrund och barn med sämre förutsättningar, visar en undersökning från Skolverket.

– Det viktigaste resultatet är att vi finner aningslöshet hos kommunerna när det gäller resursfördelning. Man använder dem inte på ett medvetet sätt, man utvärderar inte resultaten av det system man har, och besluten fattas inte efter de mål som gäller för skolverksamhet, säger Per Thullberg, generaldirektör för Skolverket.

Vad får det för konsekvenser?

– Det drabbar elever som behöver extra resurser. Elever lämnar skolan med sämre betyg och självklart påverkar det här dessa elevers hela livskarriär.

Skolverkets granskning handlar om hur kommunerna fördelar pengarna till skolan. Den visar att bara ungefär var fjärde kommun i sin budgetmodell tar särskild hänsyn till två faktorer man vet påverkar elevernas betyg: om barnen är födda utomlands och om deras föräldrar har en bra eller dålig utbildning.

Undersökningen visar också att det är mycket ovanligt att kommunerna utvärderar hur resurserna används. Enligt verket får ofta socioekonomiskt svaga områden mer, men inte tillräckligt mycket mer för att skolan ska bli likvärdig.

Om skolan ska bli mer likvärdig fordras att elever som har det enklare får mindre, säger Per Thullberg.

– De elever som klarar målen får mindre resurser i förhållande till de elever som inte klarar målen. Det är hela poängen.

Bengt Hansell
bengt.hansell@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".