Influensasjuka känsliga för bakterier

Hälften av de människor som dör till följd av en influensa dör inte av själva influensviruset, utan av en bakterieinfektion som kommer senare.

Det visar ny forskning efter spanska sjukan. Det påverkar förberedelserna för en större influensaepidemi eftersom allt fler bakteriestammar är motståndskraftiga mot antibiotika.

– Vi ser idag i världen ökande resistensnivåer, det vill säga fler och fler bakterier som vi inte längre kan behandla med våra vanliga antibiotikum därför att de har utvecklat resistens. Det innebär ju att en influensapandemi har en potential att få mycket allvarligare konsekvenser än vad vi räknat med, säger Andreas Heddini, biträdande statsepidemiolog vid Smittskyddsinstitutet. 

Det är amerikanska forskare som har granskat dödsorsakerna efter spanska sjukan och alltså funnit att det inte bara är influensaviruset som knäcker de drabbades hälsa, utan också i hög grad bakterieinfektioner.  

Eftersom allt fler bakteriestammar utvecklar motståndskraft mot antibiotika gäller det att anpassa sina planer efter det lokala läget, till exempel bara lagra antibiotika som fortfarande är verksamt.  

– För det första måste man ha kunskap om vilket resistensläge man har bland bakterierna i det land där man befinner sig och planerar att behandla. Det i sig kan ju vara ett stort problem på många håll i världen, säger överläkare Johan Struwe vid Smittskyddsinstitutet. 

– Sedan gäller det att ha tillgång inte till första hands- utan andra hands- eller tredje handsantibiotika vilket kan vara ett ännu större problem i den mån det finns någon antibiotika. Det har nu kommit rapporter om pneumokocker som knappt är känsliga för några vanlig antibiotika alls hos barn med öroninflammationer.

I en amerikansk studie konstateras att en ökande andel av ungdomar har resistenta bakterier efter en influensa. Det kan hända här också. 

– Man ser ju generellt, både i USA men också i Europa, att de här stafylokockerna som det var tal om då, ökar i samhället. Det ser vi i Sverige också. Det är inte alls otänkbart att det kan komma in en och annan person med en sådan sekundär infektion även i Sverige i ett sådant här sammanhang, säger Johan Struwe. 

Det här är framförallt ett växande globalt problem.

– Om vi hade en allvarlig influensapandemi i Sverige idag så skulle vi klara det bra med avseende på resistensläget, eftersom det fortfarande är gott här och vi arbetar aktivt, säger Andreas Heddini vid Smittskyddsinstitutet.

– Men i många delar av världen där resistensnivåerna är mycket, mycket högre så skulle det kunna få väldigt stor effekt på dödligheten under en influensapandemi därför att man helt enkelt inte kan behandla lunginflammationer och sådant, säger Andreas Heddini, biträdande statsepidemiolog och omvärldsanalytiker. 

Anna Larsson
anna.larsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".