Vården missar självmordsbenägna

Ungefär hälften av de personer som tar sitt liv har sökt vård bara veckorna före men sjukvården missar ofta att ställa de rätta frågorna. Enligt en rapport från socialstyrelsen hör bristande dokumentation och dålig uppföljning till de vanligaste felen som vårdpersonalen gör sig skyldig till.

Ofta bedöms heller inte en patients självmordsbenägenhet av en psykiatriker utan av läkare utan specialistkompetens.

Socialstyrelsens expert Mårten Gerle säger att en patient ofta inte nämner tankar om döden, men att läkare kan utbildas att uppfatta dolda budskap.

Sedan drygt tre år tillbaka måste alla självmord som inträffar en kort tid efter en vårdkontakt anmälas till Socialstyrelsen enligt lex Maria.

Enligt myndigheten hade två av tre fall kanske kunnat undvikas om vården inte hade brustit.

Varje dag tar tre till fyra personer i Sverige livet av sig. De allra flesta har på ett eller annat sätt kommunicerat sina känslor och självmordstankar till personer i omgivningen, och det är en väl ingrodd myt att en person som har bestämt sig för att avsluta sitt liv inte går att hjälpa. Oftast ligger en psykisk, behandlingsbar, sjukdom bakom självmordstankarna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista