Prickade svenska läkare problem i Norge

Svenska läkare som har tilldömts prövotid av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, och alltså ska arbeta under överinseende av Socialstyrelsen, håller sig undan och arbetar i vissa fall i Norge medan prövotiden går ut. Ett återkommande problem, säger avdelningsdirektör Aud Nordal vid norska Helsetilsynet.

– Vi får med jämna mellanrum uppgifter om att personal som är satt under prövotid och som också har auktorisation i Norge. då måste vi undersöka dem särskilt för att kunna dra in deras legitimationer.

Varken norska eller svenska myndigheter för någon statistik över hur vanligt det är att svenska läkare som prickats arbetar i Norge, men det händer regelbundet, säger Aud Nordal.

Det handlar om läkare eller annan vårdpersonal som tilldömts en prövotid på tre år, oftast på grund av att de missbrukar alkohol eller narkotika, men i några fall också till följd av oskicklighet i yrket. Enligt reglerna ska de då arbeta under kontroll av Socialstyrelsen. Men det händer alltså att man håller sig undan, och arbetar i tre år på annat håll tills prövotiden gått ut. Och det betyder risker för norska patienter, påpekar Aud Nordal.

– Ja det är klart att det är stor risk knutet till att bli behandlad av vårdpersonal med missbruksproblem. Och vi vet ju också att det tar tid att bli av med missbruksproblem, man behöver behandling och kanske omfattande rehabilitering innan man är lämplig att arbeta i vården igen.

Per Anders Sunesson, chef för Socialstyrelsens tillsyn, håller med om att det är ett problem.

– Ja, i princip bör det inte vara något bekymmer. Att man har fått prövotid innebär inte att man har någon inskränkt behörighet på något sätt. Det som kan vara ett bekymmer är att prövotid i princip innebär att man är satt under skärpt tillsyn av Socialstyrelsen. Och är det så att den som har prövotid lämnar landet och jobbar utomlands så har Socialstyrelsen inga möjligheter att kontrollera yrkesutövarens arbetsinsatser under prövotiden.

Kan man säga då att kontrollen av svenska läkare fungerar om de kan undgå att fullgöra den här prövotiden bara genom att hålla sig undan?

– Det är klart att om personen inte finns i landet, vi kan inte komma i kontakt med personen, och kanske inte får information om att det finns problem, då har vi inte ett beslutsunderlag vid prövotidens utgång, säger Per-Anders Sunesson.

Anna Larsson
anna.larsson@sr.se