Patientsäkerheten varierar i Europa

Ekot berättade under lördagen att svenska läkare arbetar i Norge trots att de är dömda till prövotid och ska stå under Socialstyrelsens tillsyn. Det finns fler exempel på att patientsäkerheten är i fara när läkarna blir handelsresande i sjukvård. Professor Mats Brommels ser risker när EU:s sjukvårdsmarknad öppnas.

– Riskerna är ju framförallt att det rör sig om en oreglerad marknad. Inom Europa måste vi rimligtvis i samband med patientrörlighetsdirektivet få överenskommelser om vem som bär ansvar vid patientskador, säger Mats Brommels som är professor i hälso- och sjukvårdsadministration vid Karolinska Institutet.

– Men utanför Europa kommer vi knappast att få någon fungerande reglering. Och då är det faktiskt så att det finns en risk för att patienter blir missbrukade, att man utsätts för ovederhäftig marknadsföring och att man åker i väg och får en behandling som är undermålig, säger Mats Brommels.

I våras publicerades en undersökning som visade att svenska läkare som gjorde knäoperationer för att minska vårdköer i Storbritannien, slarvade så mycket att operationerna fick göras om betydligt oftare än om de ordinarie läkarna gjort dem.

Och nu höjs kraven på att kompetensen för sjukvårdspersonal som arbetar inom EU ska vara likvärdig.

Men många tror att en ökad harmonisering av sjukvårdskompetensen hos personalen i medlemsländerna är mycket svår att åstadkomma. Kultur och traditioner är minst lika fast rotade inom medicinen som inom andra områden. Och läkekonst är just en konst som inte låter sig vägas och mätas och sorteras in i rätlinjiga mallar, hävdar motståndarna.

Hur patienternas säkerhet ska värnas, samtidigt som den fria rörligheten inte får begränsas, blir en hård nöt att knäcka för EU-kommissionen och för parlamentet, som nu funderar på hur man ska kunna få tillräckligt god patientsäkerhet när det fria europeiska vårdvalet införs.

Ytterligare ett problem är att vad som krävs för att myndigheterna ska dra in legitimationen för sjukvårdspersonal varierar i olika länder.

– Reglerna för när Norge drar in legitimationen för vårdpersonal med missbruksproblem till exempel är betydligt hårdare än i Sverige, säger Aud Nordal vid det norska Helsetilsynet till Ekot.

Anna Larsson
anna.larsson@sr.se