Pensionerna kan sänkas mer än befarat

Den stigande arbetslösheten gör att pensionerna riskerar att sänkas betydligt mer de kommande åren än vad som tidigare sagts. När sysselsättningen sjunker, då blir inbetalningarna till pensionerna lägre, och det kan inte AP-fondernas avkastning kompensera för.

– På lång sikt kan vi ju utgöra en motverkande kraft till en svagare sysselsättning men den här typen sysselsättningschocker kan vi inte kompensera, säger Andra AP-fondens chefstrateg Tomas Franzén.

Vad innebär det för pensionerna?

– Det innebär ju i så fall att den här obalansen dröjer kvar och att det då kan betyda att man får ytterligare långsammare uppskrivning av pensionerna, säger Franzén.

AP-fonderna förlorade nästan 200 miljarder kronor på förra årets börsras. Och det rubbar balansen mellan in- och utbetalningar av pensionerna, den så kallade pensionsbromsen slår till och pensionerna sänks nästa år med drygt 200 kronor per månad. Åren 2011 till 2015, beräknas pensionerna bli runt 1 000 kronor lägre per månad.

Men sänkningarna kan alltså bli ännu större än så. Försäkringskassan har kallt räknat med att AP-fonderna ska börja ge betydligt bättre avkastning och motverka den negativa utvecklingen.

Men beräkningar som gjorts av Andra AP-fonden visar att de måste tredubbla sin långsiktiga avkastning för att kunna kompensera för arbetslösheten de närmaste åren, och det anser de alltså vara orealistiskt.

Nu varnar även en av pensionssystemets arkitekter, Gunnar Wetterberg, för hur flera faktorer framöver kan sänka pensionerna.

– AP-fondens broms slår till nu. Arbetslösheten slår med ganska stor sannolikhet till de närmsta åren. Men det som är det långsiktigt problematiska är demografin. Om det är för få som arbetar för att bära utbetalningarna till de som har slutat jobba.

Och vad är lösningen på det problemet?

– Att man höjer pensionsåldern. I dag har vi ett uttag mellan 61 och 67 års ålder. Kanske vi om 20-30 år måste ha höjt det till 63-70 i takt med att medellivslängden ökar.

När bromsen nu slår till för första gången nästa år, då vill inte längre politikerna att pensionerna sänks snabbt och kortvarigt, utan i stället ska sänkningen smetas ut över fler år.

Gunnar Wetterberg befarar att när påfrestningarna framöver blir ännu större, då blir det också ännu svårare för politikerna att stå upp bakom dagens pensionssystem.

– Jag tror att det viktiga är att stå upp för systemet redan nu och att förklara hur det är konstruerat och sedan får vi ta de påfrestningar som sysselsättningen och demografin kan ge. Men samtidigt vidta andra politiska åtgärder. Det är bättre än att gå in och jiddra i systemet.

Micael Kallin
micael.kallin@sr.se