Ökad arbetsbelastning i krisens spår

Sedan oktober förra året har 120 000 varslats om uppsägning, och tiotusentals fått sluta jobbet på grund av den ekonomiska krisen. Men även de som inte varslas utsätts för neddragningar. Fyra av tio, som varit med om personal-neddragningar på sin arbetsplats, har fått ökad arbetsbelastning, visar en undersökning från fackförbundet Unionen.

Bengt Fogelberg jobbar på Ericsson i Kista och har själv varit med om neddragningar. Vid ett tillfälle skulle 30 procent av hans kollegor försvinna.

– Då gick jag och mina arbetskamrater och spekulerade när vi såg matkön att var tredje person skulle man plocka bort därifrån. Då känns det inte bra, säger Bengt Fogelberg.

Han har jobbat på Ericsson sen början av 80-talet och har varit med om flera neddragningar. Själv har han fått behålla jobbet, men han säger att det ofta inneburit att han fått jobba mer med nya arbetsuppgifter som uppsagda kolleger har haft hand om tidigare.

Fyra av tio som fått vara kvar vid uppsägningar upplever att de fått ökad arbetsbelastning. Det visar en undersökning från fackförbundet Unionen som tillfrågat 1 000 tjänstemän i det privata näringslivet om hur de upplevt sitt arbete efter neddragningar. Det är allvarligt, säger Unionens ordförande Cecilia Fahlberg.

– Redan tidigare så har vi haft ett högt arbetstempo i Sverige och vi har slimmade organisationer. Vi kan också se i undersökningar att nästan en tredjedel uppger att det har påverkat dem så allvarligt att de har fått en minskad arbetsmotivation. Det tror inte vi på sikt är bra, säger hon.

Men att det blir ökade arbetsbelastningar när man gör neddragningar är väl inte så märkligt?

– Jo, jag tycker att om arbetsuppgifter försvinner, om hela affärsområden försvinner eller om man minskar sin aktivitet då är det klart att det också motsvaras i minskad arbetsbelastning.

Cecilia Fahlberg menar att neddragningar på lång sikt kan medföra ökade kostnader för företagen, bland annat eftersom risken för sjukskrivningar ökar. 28 procent, alltså mer än var fjärde, som svarat i undersökningen uppger också att de fått minskad arbetsmotivation när deras kolleger fått sluta.

Cecilia Fahlberg menar att många beslut om neddragningar är dåligt underbyggda av företagsledningarna.

– Det är en snabb effekt när det gäller kostnadsbesparingar, det syns i resultaträkningar redan efter ett par kvartal. I många fall görs de här åtgärderna ganska snabbt och de långsiktiga effekterna kommer efter.

Bengt Fogelberg började själv engagera sig fackligt efter neddragningarna och är nu klubbordförande på Ericsson. Han säger att han själv mått dåligt när han till exempel tvingats byta chef i samband med uppsägningar.

– Man har ju inte valt chefen och chefen har inte valt mig. Det gör att det blir väldigt mycket nytt och det kan bli en del spänningar. Om man inte själv får välja finns det en risk att man hamnar på ett jobb som man kanske inte trivs med och inte har de bästa förutsättningarna för. Det blir inte lika roligt heller, säger Bengt Fogelberg.

Catarina Friskman
catarina.friskman@sr.se