Brandmännens riksförbund:

Bantad räddningstjänst får konsekvenser

Många kommuner i landet planerar att skära ner på räddningstjänsten på grund av minskade intäkter. Flera lokala räddningstjänster säger till Ekot att man nått smärtgränsen och Brandmännens riksförbund uppskattar att närmare 600 av deras medlemmar kommer att få gå till slutet av nästa år.

Ove Fröjd som är ombudsman säger att minskade insatsstyrkor kan få allvarliga konsekvenser när det gäller att rädda liv.

– Det är stor skillnad när man kommer fram till en lägenhetsfyr eller villa som brinner. Ju fler människor man är desto fler räddningsinsatser kan man göra, oavsett om det sker på tätort eller landet. Och när man kommer ner under en personalstyrka på fem personer så får man inte rökdyka enligt lagstiftningen. Då är det bara att gilla läget och se om de som är inne kan komma ut själva, annars så brinner de inne, säger Ove Fröjd.

Även Brandskyddsföreningen, som har myndigheter och företag som medlemmar, varnar för att nedskärningar kan komma att få allvarliga konsekvenser eftersom insatsstyrkor i många kommuner består just av fem personer. Minskning med bara en enda person begränsar alltså möjligheterna markant.

Enligt Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap planeras nedskärningar i nästan hela landet, men främst på glesbygden och särskilt drabbat är Norrland. I Pajala kommun blev det starka reaktioner när deltidsbrandkåren i tätorten Korpilombolo lades ner för att ersättas med ett så kallat räddningsvärn.

Kommunens skatteintäkter har minskat kraftigt, säger man. Men hittills har ingen kunnat rekryteras till det nya räddningsvärnet.

– Det är klart att man inte tycker om beslutet att dra in deltidskåren. Därför är man inte intresserad av att gå in och jobba inom ett räddningsvärn, säger Ingvar Lauri, vikarierande kommunchef i Pajala.

I Sätila och Torestorp i Marks kommun sade 30 deltidsbrandmän nyligen upp sig när deltidsbrandkåren där ersattes med räddningsvärn. Brandmännen anser att de inte kan genomföra sina uppdrag under de nya förutsättningarna.

– I ett värn finns det ingen som har jourberedskap. Det innebär att det inte är säkert att det kommer någon vid ett larm som kan hjälpa allmänheten, säger deltidsbrandmannen David Jarhult.

Men Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, varnar nu med att gå till regeringen om kommuner skär ned så mycket att man inte har ett fungerande brandförsvar.

Och sådana initiativ välkomnas av Brandmännens riksförbund.

– Kommunerna säger "vi har inget val, inga pengar". Och tyvärr finns det inga sanktionsmöjligheter i dag. Men tittar man på det och för upp det på regeringens bord så måste man kunna vitesförelägga om kommunen struntar i lagstiftningen, säger ombudsmannen Ove Fröjd.

Zana Schiroyi
zana.schiroyi@sr.se
i samarbete med Sveriges Radio Sjuhärad