Framstegspartiet vill märka asylsökande med boja

I Norge föreslår nu det högerpopulistiska Framstegspartiet att personer som söker asyl i landet ska få elektronisk märkning liknande den elektroniska fotboja som i Sverige ersätter vissa fängelsestraff. Partiet anser att det skulle hindra asylsökande från att begå brott eller försvinna från asylmottagningarna men förslaget möts av kraftig kritik.
Förslaget går ut på att vissa grupper av personer som kommer till Norge och söker asyl ska få en databricka runt handleden eller vristen under tiden som ärendet utreds. På så sätt ska norska myndigheter hela tiden kunna hålla kontroll på var personen befinner sig. Idén från Storbritannien Framstegspartiet tänker lägga fram förslaget om elektronisk märkning för stortinget i höst, säger stortingsledamoten Per Sandberg. Idéen har partiet fått från liknande diskussioner i Storbritannien. – Tanken är att märka personer som norska myndigheter vet är kriminella, säger han. Syftet ska också vara att förhindra att personer försvinner från asylmottagningar. – Man borde kunna se i statistiken vilka nationaliteter som är mest rymningsbenägna, säger politikern, så kan man plocka ut sådana grupper för märkning också. Temperaturen stiger alltmer i debatten om invandrare i Norge. Framstegspartiet är nu alltmer ute på banan med kontroversiella uttalanden, framför allt efter två mord som begåtts av asylsökande i år och som väckt starka känslor. Från den norska polisen kommer också ofta oroliga uttalanden om brottsligheten bland asylsökande. Polisförbundet positivt till idén Ledaren för det norska polisförbundet är positiv till en diskussion om elektronisk märkning för att förebygga brott. Men den norska invandrarmyndigheten är starkt kritisk. Brottsligheten i gruppen är inte alls så stor som man kan tro av alla medieuppslag, enligt myndigheten. Invandrarmyndighetens statistik visar att bara 1 procent av de som söker asyl begår brott. Myndighetens direktör Trygve Nordby fnyser åt förslaget med elektronisk märkning. – Det för tankarna till märkningen av judar under andra världskriget. Vi kan inte behandla människor på det sättet, säger han. Också den norska borgerliga regeringen tar starkt avstånd från förslaget.
Beatrice Janzon, Oslo beatrice.janzon@nrk.no
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".