Tillskott till psykiatrin används till annan vård

Regeringen har i år skjutit till 3 miljarder kronor till äldrevården, primärvården och psykiatrin. Nästa år skjuts fyra miljarder till. En tredjedel av de pengarna skulle gå till psykiatrin. Men i Stockholm kan man inte ens redogöra för vart pengarna tagit vägen.
Nu kräver socialminister Lars Engqvist att pengarna inte går till någon annan vård. – Man kan inte spara på psykiatrin samtidigt som staten satsar pengar. Man måste samordna bättre, man måste arbeta tillsammans på ett bättre sätt. Jag tror att där är ett av de stora problemen. Kommuner och landsting har sparat samtidigt som ni har plöjt in pengar? – Ja, det har tydligen varit andra saker som har varit viktigare. Det har varit väldigt olyckligt. I Stockholm vet vi ju att det har varit helt andra debatter som har gällt. Skattesänkningar och vad det nu har varit. Det har man inte råd med om man ska ta hand om de sjuka. Men vart har pengarna då tagit vägen? I Stockholm har det i alla fall blivit färre och inte fler slutenvårdsplatser. Landstingsrådet i Stockholm, Birgitta Sevefjord, säger att hon inte kan redogöra för vart Stockholms pengar har gått. De har försvunnit in i den allmänna budgeten som dras med underskott på flera miljarder. I dag går en allt större del av landstingets samlade budget till den dyra akutsjukvården. Birgitta Sevefjord anser att pengarna borde vara öronmärkta, vilket de alltså inte är i dag. – Snarare är det så att psykiatrin, under hela förra mandatperioden, fick en minskande del av sjukvårdens resurser. Inte en ökande del som man skulle kunna tro eftersom staten skjutit till extra medel. Slutsatsen man får dar av det är att pengarna förmodligen gått till annan verksamhet. Och så här ser det ut på fler platser i landet. Antalet vårdplatser inom psykiatrin har minskat med 15 000 sedan mitten av 80-talet och psykiatrin har fått mindre och mindre resurser. Men Ellen Hyttsten, avdelningsdirektör på Landstingsförbundet, säger att riktade pengar som Birgitta Sevefjord efterlyser inte är en lösning, eftersom olika landsting har olika behov. Dessutom är de pengar som staten nu skjuter till uppenbarligen inte tillräckligt. – Jag tycker att man ska se över inte bara de pengar som är särskilt riktade nu, utan man ska titta över hälso- och sjukvårdsresurserna totalt. är det så att man ser att det har minskat jämfört med andra resurser, då måste man analysera och se vad man måste göra för åtgärder, säger Ellen Hyttsten, avdelningsdirektör på Landstingsförbundet
Sara Hägg och Anders Holmberg, P1-morgon sara.hägg@sr.se
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".