Regeringen bekänner färg om EU:s grundlag

På torsdagen fattar regeringen beslut om hur regeringen tycker att Sverige ska ställa sig till förslaget om ny grundlag för EU. Trots att förslaget om hur EU:s grundlag ska göras om innebär nya beslutsformer tycker inte den svenska regeringen att svensk grundlag behöver förändras.
En av de stora förändringarna i förslaget till ny grundlag för EU är att en rad beslut ska fattas med kvalificerad majoritet i stället för enhällighet. Kvalificerad majoritet ersätter enhällighet Kvalificerad majoritet innebär att ett land kan tvingas finna sig i ett beslut landet egentligen inte vill genomföra. Enhällighet innebär att ett land ensamt kan stoppa ett förslag. Exempel på nya sådana områden med majoritetsbeslut är polissamarbete och straffrättsligt samarbete. Andra exempel är asyl- och flyktingfrågor. EG-domstol avgör Den nya EU-grundlagen innebär också att det blir EG-domstolen och inte svensk domstol som slutligen avgör vad som ska gälla. En del som uttalat sig om förslaget till ny EU-grundlag har därför tyckt att svensk grundlag måste göras om. Men regeringen skriver att det enkla faktum att formen för ett beslut görs om inte innebär att ny makt lämnas över till EU och därmed skulle det inte behövas någon grundlagsändring. Oro över skattesystemet Mer orolig är regeringen över att det ska kunna finnas en möjlighet för EU:s regeringschefer att ensamma kunna bestämma att ett område ska kunna förändras från enhällighet till kvalificerad majoritet. Regeringens oro gäller att detta är ett försök av EU att bestämma över svenska skatter och regeringen skriver att detta kan tolkas som ett försök att göra grundläggande förändringar utan att den svenska riksdagen tillfrågas. Försvarssamarbete lämnar Sverige utanför Regeringen oroar sig också för att nya möjligheter till försvarssamarbete mellan EU-länder innebär att nya skiljelinjer inom EU skapas. Skiljelinjer som innebär att det alliansfria Sverige hamnar vid sidan av. En viss svensk uppgivenhet kan anas i att det nya fördraget inte vill modernisera jordbrukspolitiken. Det innebär nämligen att jordbrukspolitiken även i fortsättningen blir dyrbar. Svensk kritik mot terrorsanktioner Mellan raderna går det också att läsa in svensk kritik mot att mot att det kan bli enklare att införa sanktioner mot enskilda när det gäller terrorism. Här har ju Sverige dåliga erfarenheter av behandlingen av Somaliasvenskarna. Regeringen försvarar, trots riksdagens motstånd, systemet med en president, en vald ordförande för EU:s ministerråd. Av den skrivelse riksdagen får ta emot på torsdgan framgår också att regeringen inte har några invändningar mot att EU även föreslås få en vald ordförande för de länder som har euron som valuta.
Herman Melzer herman.melzer@sr.se
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".