Alternativa nobelpriset delas av fyra

Årets Right Livelihood-priser, det så kallande alternativa Nobelpriset går bland annat till en organisation i Sydkorea, som arbetat för social och ekonomisk rättvisa och försoning med Nordkorea. Två personer i Filippinerna belönas. Nicanor Perlas som arbetat för ett hållbart jordbruk med minskad kemikalieanvändning och Walden Bello för alternativ till dagens ekonomiska globalisering.
Jacob von Uexkull, instiftare av priset, säger så här om vad Walden Bellos kritik av globaliseringen går ut på. – Det går ut på att den nuvarande globaliseringen inte ens fungerar enligt sina egna kriterier. Den ekonomiska tillväxten i världen, och speciellt då i syd, var ju högre på 70-talet när vi hade en mer kontrollerad ekonomi än under den här neoliberala perioden. Walden Bello kritiserade under 80-talet Världsbanken och Internationella valutafonden för att ge stöd och lån, som innebar att man höll diktaturregimen Marcos under armarna. Han har kritiserat det asiatiska ekonomiska undret som ohållbart. Nu riktas kritiken alltså mot den form av ekonomisk globalisering, som sker idag, där företagen flyttar runt dit det är billigast att producera och där människor kommer i kläm. – Problemet är ju att vi nu får en större och större opposition som är negativ, som bara säger nej till allting. Det intressanta med Bello, och även hans kollega Perlas, är att de under åratal har utvecklat alternativ. Hur kan vi ha en ekonomi som inte isolerar sig men som naturligtvis prioriterar den lokala och regionala nivån, för det är ju där vi lever, säger Jacob von Uexkull. Han vill också minska Världshandelsorganisationen, WTO:s, makt. Hur då? – Delvis genom att skapa andra organisationer som till exempel representerar sociala och ekologiska rättigheter. En världsutvecklingsorganisation kan man säga, en ekologisk organisation med samma makt. Det intressanta är att WTO har direkt sanktionsmöjligheter, det har ju till exempel inte FN:s miljö- eller utvecklingsprogram. Också jordbruksforskaren Nicanor Perlas har diskuterat globaliseringen och vill se ett större samarbete mellan regeringar, frivilligorganisationer och företagsvärlden. Han har också arbetat för att komma bort från den stora kemikalieanvändningen i jordbruket i Filippinerna. – Det intressanta är ju att de här naturliga alternativen fungerar och att de är mycket produktiva. De är naturligtvis inte lika profitabla för ett fåtal företag som har lyckats övertyga regeringen i de här länderna att man bara måste koncentrera sig på ett intensivt jordbruk. Vi har ju mer än nog mat i världen. Folk dör inte för att det inte finns nog mat. De dör för att de inte har råd att köpa den här maten. För det första är det en rättvisefråga. Så vi behöver inte tro att vi måste hålla på och förgifta oss för att livnära de fattiga, säger Jacob von Uexkull, instiftare av Right Livelihood-priset. Andra pristagare är ett företag för ekologiska jordbruksprodukter i Egypten och hederspriset går till förre premiärministern David Lange i Nya Zeeland för hans arbete mot kärnvapen
Ingrid Gustavsson ingrid.gustavsson@sr.se
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista