Irak behöver hjälp för hundratals miljarder

Viljan att ge pengar till återuppbyggnaden av Irak tycks svag bland världens rikaste länder. Den 23-24 oktober ska bland andra USA, EU, Japan och FN mötas i Madrid för att se hur mycket alla är villiga att bidra med. Än så länge är signalen entydig - bidragen blir avsevärt lägre än vad irakierna behöver.
Irak kommer att vara fattigt i många år framöver. Oljeintäkterna räcker inte för vård, skola, vattenförsörjning, el och allt annat i irakiernas vardag. Investerarna har ingen brådska dit och bidragen från andra länder i världen kommer förmodligen inte att bli i närheten av vad irakierna behöver. Mörk bild skissas Denna mörka bild skissar Institutet för internationella finanser, sammanslutningen för över 300 banker i världen. Den stämmer väl överens med vad som sipprar ut från de förberedande mötena till den stora givarkonferensen i Madrid. Irak behöver nästan 36 miljarder, ungefär 270 miljarder kronor, de närmaste fyra åren, säger Världsbanken, Internationella valutafonden och FN. Pengarna behövs för att få fart på ekonomin, på jobben, skolan och vården. Utländsk insats på 400 miljarder USA anser att det därutöver behövs närmare 19 miljarder dollar för att rusta upp oljeindustrin och till poliser och säkerhetspersonal. Alltså totalt en utländsk insats på 55 miljarder dollar eller 400-450 miljarder kronor. Men EU, Canada och Japan vill snarare bara vara med och garnera tårtan än att baka den. De är fjärran från miljardinsatser utan talar om några hundra miljoner dollar i sina förslag. EU om 250, Canada om 200 och Japan kanske nästan en miljard. De enskilda EU-länderna kommer sannolikt att bidra var för sig, men ändå visar beloppen att viljan att svag. Stor risk att världen håller tunt Viljan att ge pengar till Irak är avhängig hur återuppbyggnaden ska ske, hur det irakiska folket ska ta över och USA:s roll. Bidragens belopp är alltså beroende av den som den resolution som diskuteras i FN. USA vill därför att resolutionen ska finnas klar före Madrid-mötet. Men risken är sedan ändå stor att det blir som med återuppbyggnaden i Afghanistan och kampen mot hiv/aids, då världen lovade runt och höll tunt.
Alice Petrén alice.petren@sr.se
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista