”EU:s grundlag strider mot svenskt statsskick”

Regeringen tycker inte att den svenska grundlagen behöver ändras för att Sverige ska kunna säga ja till förslaget till en ny EU-grundlag. Det stod klart när regeringen lämnade över en skrivelse till riksdagen om hur den ser på förslaget. Men några av de remissinstanser som tillfrågats delar inte den uppfattningen.
– Givet den utformning som förslaget har idag så är det svårt att påstå att det inte rör principerna för statsskicket, säger Sverker Gustavsson, professor i statsvetenskap på Uppsala universitet. Strider mot svenska statsskicket Den svenska grundlagen gör det möjligt att överlåta makt till EU ”som inte rör principerna för statsskicket”. Sverker Gustavsson är en av författarna till Uppsala universitets utlåtande om förslaget till EU-grundlag och han tycker att de föreslagna förändringarna är så omfattande att de strider mot det hur det svenska statsskicket ser ut idag. – Så länge vi resonerar och säger så här att det vi har lämnat över till EU handlar bara om teknikaliteter som har med marknaden att göra då klarar vi det här med principerna med statsskicket. Men är det så att vi går in på de centrala områdena och låter EU-maskineriet bestämma över dem då har vi inte längre ett statsskick där vi så att säga är herrar i eget hus, säger Gustavsson. EU-rätt framför den nationella Bland annat handlar det om att man nu fäster EU-rättens betydelse framför den nationella på papper. Ett inslag inte heller juristerna på Stockhoms universitet tycker är förenligt med den svenska grundlagen. Sverker Gustavsson, som i första hand vill att förslaget till EU-grundlagen ändras, är också mycket kritisk till hur reglerna för hur EU skaffar sig större inflytandne över nya områden görs om. Även om det både på detta och på andra områden där det föreslås förändringar redan idag finns en liknande praxis, innebär det en stor skillnad om man skriver in de här principerna i en ny grundlag, menar Sverker Gustavsson. – Praxis är ju något som har smugit fram successivt. Vad det nu handlar om är att samlat ta ställning till EU-systemet och då måste vi fråga oss om grundlagsbestämmelserna håller, säger Sverker Gustavsson, professor i statsvetenskap i Uppsala
Pontus Mattsson pontus.mattsson@sr.se
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista