TROTS LÅNGA VÄNTETIDER

Inga mer resurser för asylprövning

En kraftig ökning av antalet ärenden hos migrationsdomstolarna leder till att asylsökande får vänta längre på slutgiltigt besked om de får stanna i Sverige eller inte. Men trots att trycket ökat så finns det inga planer på att öka migrationsdomstolarnas kapacitet, säger ekonomen Owe Liljegren på Domstolsverket.

– Det som man har gjort då är att man successivt under åren ökat organisationen ute på domstolarna efter att antalet inkomna mål har ökat. Och nu har man ju kommit upp till den nivån att vi har den organisation som vi har fått budget för.

Så det går inte att öka kapaciteten ytterligare nu?

– Nej, den kommer inte att ökas ytterligare. Det beror ju också på att enligt prognoserna så kommer antalet inkomna ärenden att minska de kommande åren, säger Owe Liljegren.

Migrationsdomstolarna dimensionerades för att klara av 8 100 mål per år. Men i fjol fick man hantera fler än 10 000 och hittills i år har antalet mål fortsatt att öka.

Detta har i sin tur lett till ökade handläggnings- eller så kallade omloppstider, vilket innebär att asylsökande får vänta längre på slutgiltigt besked om de får stanna i Sverige eller ej.

En av dem som fått vänta flera år är Sivakaran från Sri Lanka.

– Det är mycket tråkigt. Jag är också mycket dålig och jag tänker så mycket. Man blir nervös och man kan inte sova på hela natten. Vid två-tre undrar man varför man inte kan sova, säger Sivakaran.

Den enda domstol som nu klarar det uppsatta målet att hälften av fallen ska vara avgjorda inom fyra månader är den i Malmö.

En av anledningarna till det kan vara att domstolen fått en mindre andel ärenden än väntat. Tanken var att 25 procent av målen skulle avgöras i Malmö, men i stället ligger man på runt 20 procent.

Domstolen i Malmö har vid tidigare tillfällen gått in och avlastat migrationsdomstolen i Stockholm, som är den som har flest ärenden. Kerstin Hardgren, chefsrådman vid migrationsdomstolen i Malmö är inte främmande för att göra så på nytt.

– Nu finns det ju olika sätt att födela målen och se till att fördelningen av målen på domstolarna i Sverige blir så som det var tänkt från början. Vi är inte främmande för att man vidtar åtgärder för att komma tillrätta med det, säger Kerstin Hardgren, chefsrådman vid migrationsdomstolen i Malmö.

David Rasmusson, Ekot
david.rasmusson@sr.se

Petra Haupt, SR Malmö
petra.haupt@sr.se

Sigrid Ingesson, SR Kalmar
sigrid.ingesson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista