Handlingsplan ska stärka svenskan i Finland

Över fem procent av Finlands befolkning har svenska som modersmål. Finland är också officiellt ett tvåspråkigt land. Men oron växer allt mer bland finlandssvenskarna, för att svenskan i Finland utarmas och slutar att fungera som ett ”komplett, samhällsbärande språk”.
I veckan presenterade Svenska språknämnden, statlig myndighet på området, för första gången ett handlingsprogram, där man förordar en annorlunda strategi än hittills för att hålla svenskan i Finland vid liv. ”Tänk om...” ”Tänk om...” heter Svenska språknämndens handlingsprogram för att värna svenskan som levande och fungerande språk. Framför allt i södra Finland och Helsingforsregionen, mindre i Österbotten där kontakterna med Sverige över Östersjön alltid varit intensivare. Utgångspunkten är att om man förr kanske mer vaktat på det finska majoritets-Finlands vilja att ge service och erkännande åt svenska språket och finlandssvenskarna, så räcker inte det. Svenskan förlorar ändå. Svenskan används allt mindre i samhällslivet, i näringslivet, i officiella sammanhang. Svenskan blir mer och mer ett rent hemspråk. Finskan eller engelskan tar över, område efter område. Svenskspråkiga medier kritiseras då och då i insändarspalterna för sin språkbehandling. Inte minst P3:s motsvarighet Radio Extrem. Vad sägs om slutet på den här sketchen om ett läkarbesök. - Jag tror att du har försträckt din handled. Käte Pääle. ”Måste odla sitt språk” Att försträcka sin handled, och ”käte päälle”, ungefär det tar vi i hand på. Små, små exempel på sådant Svenska språknämnden menar urholkar svenskan i långa loppet. Svenskan som modersmål, i finlandsvenskarnas egna hem, skolor och medier måste ställas i fokus, menar man. Finlandssvenskarna måste våga odla sitt språk, till exempel inte övergå till att konversera på finska så snart någon enda finne dyker upp i ett annars svenskspråkigt sällskap, vilket inte alls är ovanligt. Språktester före skolstart Språknämndens handlingsprogram utesluter inte språktester före skolstarten. Något som kunde göra det svårare för finska eller tvåspråkiga familjer att sätta barn i svenskspråkig skola, vilket förekommer ganska ofta i dag. Professor Marika Tandefelt har skrivit handlingsprogrammet. - Det är ganska lätt att få finlandssvenskar att diskutera sitt språk. Men att få dem att inte bara diskutera, utan också medvetet satsa på något sätt. &#!50; Ställa krav på sig själv, ställa krav på sina barn, sina elever. Men framför allt ställa krav på sig själva att vara de goda språkmodellerna och att se att det här är ett väldigt långsiktigt arbete. Det här gäller flera generationer framåt. – De här kortsiktiga lösningarna med att, till exempel, ta in väldigt mycket icke svenskkunniga barn i den finlandssvenska skolan för att rädda skolan och lärartjänster, ser man de negativa effekterna av efter en generation, säger professor Marika Tandefelt.
Bengt Lindroth, Helsingfors bengt.lindroth@sr.se
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista