Läroplaner påverkar inte matteresultaten

Ändrade läroplaner har inte haft någon betydelse för att förbättra undervisningen i matematik i skolan. Undervisningen bedrivs på ungefär samma sätt och lika många elever misslyckas med ämnet nu som förr. Det visar en undersökning av läroplaner och elevresultat de senaste 25 åren.
Professor emeritus Olof Magne i Malmö har arbetat med undersökningen. – Läroplaner är toppstyrda dokument som kommer från politiker och experter och lärarna på skolgolven har väldigt lite att säga till om i dem, men det är där det ska ske saker, säger Olof Magne, som arbetat med undersökningen. Undersökningen kallas medelsta-projektet och har undersökt grundskoleelevernas kunskaper i matematik under 25 år. Under den tiden har tre olika läroplaner styrt skolarbetet. Tre läroplaner ger inte bättre resultat Den från 1969 handlade om den nya matematikens tid med många nyheter som skulle införas, enligt Olof Magnes tolkning. Läroplan 80 var mer back to basics och ingen skulle få börja med något nytt som inte kunde det gamla. Nu gäller läroplanen från 1994 med målstyrning och ett nytt betygssystem. Trots olika läroplaner syns inga skillnader i resultaten. Enligt undersökningen lyckas ungefär en tredjedel av eleverna nå utbildningsmålen i matte nu, lika många som för 25 år sedan. Fler faller bort i nian Den övergripande bilden är också densamma. I ettan hänger de flesta eleverna med, men ju högre upp i årskurserna de kommer, desto fler faller bort. I nian är det många elever som inte alls förstår vad man sysslar med på mattelektionerna. Kurserna och utbildningsmetoderna missgynnar alla utom de bästa eleverna, menar Olof Magne. – Då tappar de intresset och då vet vi att när de kommer upp till nian som avskyr och hatar matematik eller har ångest för matematiken, säger Olof Magne. Vad tycker du om att undervisningen präglats av det? – Undervisningen är mycket traditionell i Sverige och går till på så sätt att läraren berättar vad de ska göra och så räknar eleverna i sina böcker, säger Olof Magne. De upprepar samma saker och repeterar och repeterar. Det blir ingen trivsel med matematik på det sättet. Om undervisningen istället blev probleminriktad skulle det kunna bli på ett annat sätt.
Bengt Hansell bengt.hansell@sr.se
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista