Nobelpriset i fysik delas av tre

På tisdagsförmiddagen tillkännagav Vetenskapsakademin att ryskfödda Alexei Abrikosov och Vitaly Ginzburg samt britten Anthony Leggett får Nobelpriset i fysik. Forskarna har gjort avgörande insatser kring supraledning och supravätskor som används till till exempel magnetkameror som också var ämnet för Nobelpriset i medicin. Pristagarna delar på tio miljoner kronor.
Abrikosov, Ginzburg och Legget får priset, enligt motiveringen från Kungliga Vetenskapsakademien, ”för banbrytande insatser inom teorin för supraledare och supravätskor”. Supraledare används till magnetkameror De tre forskarna har gjort avgörande insatser kring två kvantfysikaliska fenomen: supraledning och suprafluiditet. Supraledande material används till exempel till magnetkameror för medicinska undersökningar och partikelacceleratorer inom fysiken. Gamla pristagare Alexei A Abrikosov är 75 år i Moskva, är rysk och amerikansk medborgare. Han tog en doktorsgrad i fysik 1951 vid Institute for Physical Problems, Moskva. Han har också titeln Distinguished Argonne Scientist, Argonne National Laboratory, Argonne, Illinois, USA. Vitaly L Ginzburg, är 87 år, född i Moskva. Han tog en doktorsgrad i fysik 1940 vid universitetet i Moskva. Han var tidigare ledare för teorigruppen på PN Lebedev Physical Institute i Moskva. Anthony J Leggett, är ynglingen bland pristagarna, 65 år gammal, född i London men är även amerikansk medborgare. Han fick sin doktorsgrad i fysik 1964 vid University of Oxford. Han är innehavare av MacArthur-professuren vid University of Illinois at Urbana-Champaign, USA. De tre pristagarna delar lika på 10 miljoner svenska kronor.
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista