Svagt intresse för rättegången mot Milosevic

I rättegången mot Jugoslaviens förre president Slobodan Milosevic i Haag beslutade tribunalen under tisdagen efter ett och ett halvt år om ett viktigt avsteg från tidigare principer. Men Slobodan Milosevic protesterar mot nyordningen.

Haagtribunalen har redan dragit ut på tiden och tidspressen gör sig hela tiden påmind. Under onsdagen begärde åklagarsidan att rätten ska acceptera också skriftliga vittnesmål. Tidigare har alla vittnen infunnit sig personligen i rättssalen i Haag för att muntligen avge sitt vittnesmål. Därefter har vittnet korsförhörts av försvaret, det vill säga av Slobodan Milosevic själv. Milosevic protesterade högljutt och vältaligt mot nyordningen som diskuterades i över två timmar innan domaren meddelade att rätten undantagsvis kan komma att acceptera skriftliga vittnesmål. Visserligen sägs det i Haagtribunalens paragraf 89 att skriftliga vittnesmål kan användas, men dagens beslut är ändå ett viktigt avsteg. Hot mot rättssäkerheten Färre vittnen, nu skriftliga vittnesmål och dokument som inte hinner översättas till serbiska är en del av Haagtribunalens vardag och kan vara ett hot mot rättssäkerheten. Den pågående krigsförbrytarrättegången är den största i Europa sedan Nürnbergprocessens dagar, men intresset från massmedia för denna levande historia är närmast minimalt. Av de 54 stolar som är reserverade för massmedia satt under tisdagen och onsdagen åtta journalister, varav hälften är från det forna Jugoslavien. Med tanke på det stora intresset för det jugoslaviska kriget när det begav sig, är dagens ointresse närmast bedövande.

Kjell Albin Abrahamson, Haag kjell_albin.abrahamson@sr.se
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista