Största tappet på 100 år för facket

Efter att regeringen ändrade förutsättningarna för a-kassan har kraftigt höjda avgifter lett till ett historiskt ras av fackförbundens medlemstal. Lägst är anslutningen inom den privata tjänstesektorn. Där är nu bara 57 procent av de anställda med i facket.

– Det är ganska allvarligt ur facklig synvinkel, med tanke på att det är där som sysselsättningen på sikt expanderar, säger Anders Kjellberg som är docent i sociologi vid Lunds universitet.

Facket har alltså lägst anslutning i de branscher där framtidens jobb kommer att finnas, och enligt LO-basen Wanja Lundby-Wedin är anslutningsnivån inom den privata tjänstesektorn så låg att det nu kommer att bli svårt att förhandla fram bra kollektivavtal.

– Med våra traditioner så tycker jag att vi har nått en smärtgräns med 57 procent. Hela LO har samlats kring ett gemensamt projekt för att jobba med att öka organisationsgraden, för vi vet ju att löntagare som står utanför facket och därmed också tryggheten med kollektivavtalen får en mycket svårare situation, säger Wanja Lundby-Wedin.

Läget är allvarligt för hela fackföreningsrörelsen. Totalt sett har andelen medlemmar minskat med sex procentenheter från 77 till 71 procent på två år. Det är det största tappet på hundra år för Sveriges fackföreningar, enligt Anders Kjellberg.

– Man får gå tillbaka till storstrejken 1909 för att finna en motsvarighet, säger han.

LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin tror att det finns två förklaringar till det stora tappet de senaste två åren.

– Jag tror att det huvudsakliga skälet till att det snabbt gick ner är att det har blivit så mycket dyrare med a-kassan, men också för att det är svårare att organisera på små arbetsplatser och arbetsplatser där det är många tillfälligt anställda, säger hon.

Vad får det här för konsekvenser för er?

– Konsekvensen blir, om vi nu inte vänder den här trenden, att vi får svårare att teckna bra avtal, bra villkor. För det är ju i kraft av att vi är många som vi förmår också få kollektivavtal på den absoluta merparten av arbetsplatserna, säger Wanja Lundby-Wedin.

Den nya a-kassan har en konstruktion som gör det dyrare att vara med för den som är ansluten till ett fack där många andra är arbetslösa. Arbetslivsforskare Anders Kjellberg ger några exempel på vad det innebär.

– 90 kronor i månaden betalar en akademiker i a-kasseavgift. Metallarbetaren 384 kronor och den hotell- och restauranganställde 430 kronor i månaden. Och då tjänar akademikern kanske ofta dubbelt så mycket som den hotell- och restauranganställde, även om denne jobbar heltid, säger Anders Kjellberg.

Ci Holmgren
ci.holmgren@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista