Naturvärden nya inslag i dagens skogsbruk

Under de senaste åren har de flesta av de stora svenska skogsbolagen certifierat sitt skogsbruk genom det internationella certifieringssystemet FSC, Forest Stewardship Council. Det ställer extra krav på naturvårdshänsyn i skogsbruket och krav på att undanta minst fem procent av skogsmarken från skogsbruk. I Sveaskogs marker i närheten av Skinnskatteberg i Bergslagen har skogarna varit brukade sedan flera hundra år, framför allt på grund av gruvdriften.
Vi står nu på ett ganska risigt hygge med lite aspar en bit bort. Detta tänker ni er som något slags restaureringsområde för naturvården? – Vi har identifierat en mycket fin nyckelbiotop i anslutning till den här lokalen, säger Stefan Toterud. Vi har i princip huggit ner granen här och då får vi en föryngring av asp i botten och de arter som finns i nyckelbiotopen kan spridas vidare till de nya miljöerna. Bland annat finns det många lavar som trivs på asp, och också fåglar, svampar, säger säger landskapsplaneraren Stefan Toterud på distriktskontoret i Skinnskatteberg. Halva skogsbruket certifierat I dag är 45 procent av det svenska skogsbruket FSC-certifierat, framför allt storbolagen. FSC är ett system som också har stöd av miljöorganisationerna. Sveaskog har nyligen enats om en policy att 20 procent av deras skogsmark på ett eller annat sätt ska gynna naturvården. Men 80 procent är vanligt produktionsskogsbruk och i skogarna utanför Skinnskatteberg har en skördare på en förmiddag gjort en flera hundra meter lång gata i skogen. Joakim Karlsson, du är maskinförare på detta avverkningsområde. Vad är det som du ska tänka på i just detta område? – Att spara naturvärdesträd, tio per hektar och högstubbar. Hur ser du vad som är ett naturvärdesträd? – Det är träd som avviker mot det övriga, som eventuellt är äldre eller ser konstigare ut. Vilka andra hänsyn måste du ta?` – Det kan vara små kärr och surdrag som finns i skiftet och myrmarker och hällmark, säger Joakim Karlsson. Stefan Toterud, när man nu ska avverka i den här skogen ska ni ju ändå uppfylla certifieringskraven? – Ja, vi har gått igenom noggrant vad FSC säger. Vad kan det blir för missar? – Det kan vara att vi ibland kör sönder en del. Det var ju ganska stora vattengropar i vägen upp hit. Vad gör ni åt det? – Är de längre än fyra meter och har ett stöveldjup ska vi åtgärda dem. Då ska vi fylla i dem. Olof Johansson, du är miljöchef på Sveaskog, hur skulle du vilja säga att skogsbruket har förändrats under de senaste åren i och med certifiering och andra krav? – Det skedde en stor förändring under 1990-talet efter 60, 70 och 80-talens skogsbruk som karaktäriserades av rätt mycket storskalighet. Man kan väl säga att vi var inne i en förändringsprocess när certifieringen startade och FSC introducerades i Sverige. Det har inneburit rätt mycket mer arbete med att se till att återinföra en del naturliga strukturer i skogen som vi inte hade haft annars. Men ni får ju fortfarande ibland en del skäll för att ni har gjort fel och misstag eller överavverkar. Går detta tänkande igenom hela skogsorganisationen? – Ja, det går igenom hela skogsorganisationen, men vi har tusentals avverkningsplatser varje år. I detaljer kan man ofta hitta att det kunde ha fungerat bättre. Men i det stora hela vet vi genom våra uppföljningar som sedan kontrolleras av en utomstående part att det fungerar väldigt väl i dag, säger Olof Johansson, miljöchef på Sveaskog.
Ingrid Gustavsson ingrid.gustavsson@sr.se
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista