EG-domstolen prövar beslutet om terrorlistan

I morgon, tisdag, tar EG-domstolens förstainstansrätt upp fallet med de tre svenska medborgare som fick sina tillgångar frysta när de hamnade på terrorlistan. Frågan som ska avgöras är om EU:s beslut att frysa deras bankonton var lagligt. Abdirisak Aden var en av de tre som hamnade på listan i november 2001.
– Under tio månader satt jag i princip i fängelse, säger Abdirisak Aden. Inte fysiskt, men jag kunde inte göra det jag ville. Det svåraste man kan råka ut för är att man inte kan genomföra det som jag önskar eller vad jag drömmer om. Vet du i dag vad det var som gjorde att du hamnade på listan? – Nej, fortfarande i dag vet jag ärligt talat inte det och inte heller varför jag blev avförd från listan. Avförd från listan Abdirisak Aden blev avförd från terrorlistan i september förra året. Men Ahmed Yusuf blev kvar. Han har snart haft sina tillgångar spärrade i två år. Det har gjort honom sjuk, säger han. – Mitt liv har förändrats mycket. Jag kan inte jobba och försörja min familj, säger Ahmed Yusuf. Det var USA som satte upp Ahmed och Abdirisak på sin lista över misstänkta terrorister efter 11 september. Listan antogs av FN:s sanktionskommitté och därefter av EU:s ministerråd. Terrorlistan blev därmed lag i hela EU och bankerna skyldiga att frysa de utpekades tillgångar. Några bevis mot de tre svenska medborgarna presenterades aldrig. Prövning mot EU-grundlagen Nu ska EU:s rättssystem avgöra om beslutet var förenligt med EU:s grundlag. Ian Cameron, professor i Folkrätt vid Uppsala Universitet, har utrett frågan på uppdrag av regeringen. – Jag tror att Ahmed Yusuf kommer att vinna det här målet eftersom det på formella grunder finns mycket starka argument för att ministerrådet har överskridit sina befogenheter, säger han. Invändningarna mot frysbeslutet är att EU:s lagar inte medger ekonomiska sanktioner mot enskilda EU-medborgare. Plus att de utpekade inte fått anklagelserna om inblandning i terrorism prövade i domstol. De har inte ens fått veta hur bevisen ser ut. Det strider mot europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Unikt fall Men det finns stor osäkerhet kring vad en eventuell seger i domstolen i praktiken kommer att innebära. Rättsfallet är unikt. Om Ahmed Yusuf skulle vinna i EG-domstolens förstainstansrätt så är det normala att beslutet om att frysa hans tillgångar omedelbart upphävs. Men det finns undantag från den grundregeln. Om domen överklagas så kan det också bli så att hans bankkonton förblir frysta i väntan på en ny prövning i EG-domstolen. Och då kan Ahmed Yusuf få vänta länge på sina pengar. Abdirisak Aden hoppas på ett snabbt avgörande. – Jag står Ahmed nära och jag vet inte hur länge han kan stå emot detta. Oavsett vad man orkar finns det en gräns. Så för individens rätt måste man omedelbart kunna verkställa ett beslut. Handlar om sanktioner mot enskilda I grunden handlar rättsfallet om hur man ska hantera internationella sanktioner mot enskilda personer. Alla är i dag överens om att det är ett viktigt vapen mot terrorister och korrumperade diktatorer. Och ofta betydligt mer effektivt än att införa sanktioner mot en hel stat. Men professor Ian Cameron anser att det behövs regler inom FN för att rättssäkerheten ska kunna garanteras. Och han tror att en seger för Ahmed Yusuf i EG-domstolen skulle kunna vara ett steg på vägen för att undvika att det som hände honom ska hända igen. – Det är väldigt viktigt. Förstainstansrätten har då ett tillfälle att komma med en dom som skickar en väldigt tydlig signal till säkerhetsrådet att detta sätt att ta till med internationella sanktioner mot terroristmisstänkta inte är acceptabelt.
Ola Henriksson ola.henriksson@sr.se
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista