Bidrag till kommuner skapar beroende

Kommuner som fått ekonomiska bidrag av staten för att lösa sina akuta problem blir mer stödberoende än andra kommuner. I stället för att stärka den kommunala ekonomin har bidragen lett till ännu större skulder. Det visar en forskarrapport gjord av bland annat Matz Dahlberg, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
– Bara genom att det har varit så att regeringen har gett finansiell hjälp i efterhand till kommunerna så har det påverkat hur kommunerna beter sig finansiellt. På vilket sätt? – Deras skuld har varit högre än den annars skulle ha varit. Det är en statistiskt säkerställd effekt och den verkar även vara av ekonomisk betydelse. Matz Dahlberg har tillsammans med en tysk ekonomiprofessor gått i genom vad som händer när staten rycker ut för att räddas kommuner med kris i ekonomin. Samtliga kommuner i landet studerades. Här handlade det om statsbidrag, men några kommer säkert att dra paralleller till det omdiskuterade kommunala utjämningssystemet, där kommuner hamnat i bidragsberoende. Skulderna ökade Resultatet av den statliga bidragspolitiken blev inte som det var tänkt, visar forskarnas rapport. I stället för att sanera sin dåliga ekonomin hände ofta det motsatta, skulderna i kommunen ökade och kommunpolitikerna förväntade sig nya bidrag för att få budgeten att gå i hop. De kommuner som hamnat i ett bidragsberoende hade skulder som låg 15 procent högre än hos de andra. Bidragen ökade bara risken för oansvariga beslut, enligt Matz Dahlberg. Rapporten är gjord på uppdrag av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS.
Sören Granath soren.granath@sr.se
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista