Regeringen låter riksdagen besluta om EU-president

Om riksdagen säger nej till förslaget till en vald ordförande eller president i europeiska rådet kommer regeringen också att driva den linjen i förhandlingarna med de andra EU-länderna trots att regeringen egentligen vill ha en EU-president. Det kom fram i onsdagens riksdagsdebatt om förslaget till EU:s nya grundlag.
Gunnar Hökmark, moderat, frågade utrikesminister Laila Freivalds om regeringen verkligen kommer driva linjen att låta ordförandeskapet rotera mellan länderna och inte införa en EU-president om riksdagen, på samma sätt som den gjorde i våras, avvisade förslaget om president. Först efter flera påstötningar kom Freivalds svar: – Givetvis menar vi samma sak nu som i folkomröstningen: vi ska följa riksdagens beslut, sade utrikesminister Laila Freivalds. Regeringen fick kritik Regeringen fick också kritik från flera håll för att ligga alltför lågt i förhandlingarna om den nya EU-konstitutionen, både från EU-positiva och EU-negativa ledamöter. Framför allt handlade det om förslagen kring utökat försvarssamarbete, möjligheten att fatta fler majoritetsbeslut och frågan om hur många kommissionärer som ska finnas och vilken rösträtt de ska ha. Men att antingen oppositionen i riksdagen eller regeringen i förhandlingarna med de andra länderna på allvar skulle göra motstånd mot det förslag som nu finns är föga troligt. Europa lovsjöngs Bortsett från EU-kritiska vänsterpartiet och miljöpartiet, som vill folkomrösta om fördraget, artade sig debatten till en lovsång för europeiskt samarbete och den nya konstitutionens möjligheter att utveckla detta samarbete. – Konvetet har lyckats få ihop en kompromiss som faktiskt stärker så väl kommissionen, rådet som parlamentet utan att rubba balansen mellan dem, sade utrikesminister Laila Freivalds. – Kristdemokraterna anser att resultatet, det vill säga förslaget till ett konstitutionellt fördrag, i huvudsak är positivt, sade kristdemokraternas Holger Gustafsson. – Tillsammans har vi byggt den svenska demokratin. Nu ska vi ta vårt ansvar att bygga också den europeiska demokratin, sade folkpartiets Tobias Krantz.
Pontus Mattsson pontus.mattsson@sr.se
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista