”Svårare att adoptera”

Det kan bli svårare för svenskar att adoptera utländska barn i framtiden, om adoptionsutredningens förslag från i somras blir verklighet. Det hävdar organisationen Adoptionscentrum.
– Om vi hela tiden sätter upp kriterier som begränsar möjligheterna att arbeta med de länder som kan genomföra rättssäkra adoptioner, på det sätt som utredningen vill, då blir det i praktiken inga länder kvar, Ulf Kristersson, ordförande för Adoptionscentrum. Idag adopteras omkring 1 000 barn per år till Sverige, framför allt från Kina, Korea, Indien och Colombia, och de flesta kommer hit genom Adoptionscentrum. Förslaget granskat Efter att ha granskat adoptionsutredaren Annika Nilssons förslag anser organisationen att bara 37 av de barn som kom ifjol skulle ha fått komma om de nya reglerna hade gällt, och alla de här stora länderna skulle diskvalificeras som adoptionsländer. Högre krav på redovisning Det som kritiken gäller är bland annat förslaget om ändrade redovisningsregler för organisationerna i barnens ursprungsländer. Annika Nilsson hävdar att högre krav på insyn i vart dom pengar adoptivföräldrar betalar för adoptionen tar vägen skulle göra att fler fick råd att adoptera. – Det ligger i ursprungsländernas eget intresse, lika väl som det ligger i vårt intresse att vi får en tydlig redovisning, att vi vet vart pengarna går och att det absolut inte ska finnas minsta misstanke att pengarna ska gå till något annat än barnets vård och uppehälle. Kritik från Adoptionscentrum Men Adoptionscentrum håller inte med om att högre krav på organisationerna automatiskt leder till lägre kostnader för adoptivföräldrarna. Tvärtom riskerar barnen att hamna i kläm, säger Ulf Kristersson. – Det går inte att ta bort kostnader på det sättet genom att säga att vi struntar i allt annat än det egna, specifika barnet. Då kommer vissa barn att hamna i gyllene sängar, de som ska iväg för internationell adoption. Alla andra barn kommer att få det sämre. Bistånd och adoption Annika Nilsson anser att man måste skilja på bistånd och adoption, och att arbetet för bättre villkor på exempelvis barnhemmen inte ska betalas med adoptivföräldrarnas pengar. – Vi tycker att Sverige måste bli mycket mer aktiv i sitt utvecklingsarbete. Men frågan är vem det är som ska stödja det utvecklingsarbetet. Vi tycker inte att det är adoptivföräldrarna. Vi tycker inte att det arbetet ska kopplas till adoptionen.
Jenny Carlsson jenny.carlsson@sr.se
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista