Hårt väder försenar bärgningen av DC3:an

Arbetet med bärgningen av DC3:an, det svenska spaningsplanet, som sköts ner av sovjetiskt stridsflyg i juni 1952 kommer att ta längre tid än vad försvaret trodde för några dagar sedan. Ekots reporter Stefan Winiger besökte på torsdagen marinens ubåtsbärgningsfartyg Belos som ska bärga DC3:an.
Genom det tre meter breda dykhålet inne i buken på ubåtsbärgaren Belos stirrar Östersjön emot oss likt ett stort svart öga. 125 meter ned, vid slutet av en mycket kraftig stålvajer, ligger ett viktigt stycke svensk historia som än i dag döljer en rad obesvarade frågor. Vad hände och hur gick det med besättningen? Försvarsmakten tiger som muren som svar på frågor om de har hittat kvarlevor efter besättningsmännen, eftersom anhöriga i så fall ska få veta först. Nu befinner vi oss i dykcentralen där man styr dykfarkosten. I dag plockar man med robotarmar upp lösa föremål som ligger runt planet och lägger dem i en korg som står på botten. Ett av de senaste fynden är ett rör. Arbetshypotesen är att det är ett avgasrör men det är svårt att avgöra på bildskärmen. Östersjön är lugn i dag, några mil nordöst om gotska sandön, men vädret spelar inte med helt och hållet. bara sen i måndags då bärgningen påbörjades så har Belos tvingats ligga overksam i ett och ett halvt dygn på grund av hårt väder. Det betyder att tidsplanen innan flygplanet kan lyftas till ytan redan nu är ytterligare försenat. I måndags lyckades man skicka in en kamera in i flygplanet att den försvagade flygplanstjärten, på några decimeter när, är fylld med bottenslam som är alldeles för tungt att lyft med. Alltså måste den sköljas ur, men försiktigt, för även här kan det finns saker som man måste ta vara på. Det är just den bakre delen av flygplansskrovet som är sorgebarnet. Ju fler detaljer som kommer fram om i hur dåligt skick flygplanet är, desto mer troligt blir det att flygplanet kommer att brytas sönder när man försöker lyfta det. Uppe på däck står fartygschefen Fredrik Hallström och skakar på huvudet när jag frågar om vad han tror om möjligheterna att få upp flygplanskroppen i ett helt stycke. – Vi var ju rädda för hållfastheten redan tidigare. Hållfastheten har ytterligare försämrats och det finns en uppenbar risk att aktre delen av planet kommer att falla av. Hur stor är risken att akterdelen av planet bryts av? – Jag skulle vilja säga att den är stor, säger kommendörkapten Fredrik Hallström, fartygschef på ubåtsbärgningsfartyget Belos.
Stefan Winiger stefan.winiger@sr.se
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista