EU-program ska få fart på ekonomin i Europa

EU ska försöka få fart på ekonomin i Europa genom ett nytt så kallat snabbstartprogram. Det var en av slutsatserna vid toppmötet i Bryssel som avslutades på fredagsförmiddagen.
EU:s stats- och regeringschefer vill alltså ge Europas ekonomi en energiinjektion för att stimulera den svaga uppgång som nu kan skönjas. Den ska ges i form av ett snabbstartsprogram, det vill säga en rad nya projekt som kan få snabb effekt på ekonomin . 29 förslag Diskussionerna om hur ekonomin ska stimuleras på längre sikt som förts en tid i EU fortsatte också här vid toppmötet. Det finns förslag till 29 långsiktiga projekt bland annat väg- och brobyggen och satsningar inom forskning och utveckling. Frågan om hur alla dessa projekt ska finansieras är dock fortfarande inte avgjord. EU-kommissionen har tidigare sagt att EU kan stå för högst tio procent av kostnaderna men vid toppmötet i Bryssel enades regeringscheferna om att man i vissa fall kan betala upp till 30 procent. Det blir dock till priset av färre projekt. Men en så hög finansiering som 30 procent var Sveriges finansminister Bosse Ringholm tveksam till så sent som på torsdagen. Värna konkurrenskraften Nu när nya initiativ tas för att stimulera den europeiska ekonomin vill EU:s ledare också värna lite extra om företagens konkurrenskraft. De oroas av att EU:s lagstiftning i vissa fall kan hämma företagens konkurrenskraft. Ledarna uppmanar nu EU-kommissionen att göra övergripande konsekvensanalyser för att bedöma lagstiftningens följder för ekonomin och här nämns särskilt det kommande förslaget till kemikaliekontroll som miljökommissionären Margot Wallström snart ska lägga fram. Inte glömma människan Men EU:s stats- och regeringschefer konstaterar också att när ekonomin nu ska stimuleras med särskilda satsningar får människan inte glömmas bort. Snabbstartsprogrammet som ska ge ekonomin en extra injektion måste också kompletteras med en effektiv socialpolitik. För att förse företagen med arbetskraft och inte tynga för mycket på pensionskassorna upprepar EU:s ledare att genomsnittsåldern för hur länge européerna ska arbeta bör höjas med fem år.
Kerstin Brostrand, Bryssel kerstin.brostrand@sr.se
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista