EU-anpassningen går trögt i Lettland

Den 1 maj 2004 blir Lettland medlem i EU. Fram till dess har Lettlands regering EU-kommissionens kniv liggande på strupen: lagar och förvaltning ska anpassas efter EU:s krav. Lettland har redan fått flera varningar från EU som gäller rättsområdet, anpassningen går för långsamt.
– Ja, det har förekommit att jag som chef här på ministeriet har tvingats bryta mot lagen när jag prioriterat vad som ska gå före, anslagen räcker inte till allt, säger statssekreterare Gunars Kutris på Lettlands justitieministerium. – Jag har undrat ibland om någon kommer att gå till domstol och kräva skadestånd för det. Nej, det här systemet är nog inte helt stabilt för mig heller, ler statssekreteraren. Medveten om bristerna Kutris är 42 år gammal och den högste tjänstemannen på ministeriet, inte långt från frihetsstatyn mitt i huvudstan Riga. Han har en gedigen bakgrund i den nya lettiska rättsapparaten som sattes samman med stor möda efter kommunisttidens pajaskonster i lag och rätt. Först var han lärare på universitetet, sedan blev han åklagare och snart var han chef för den nya finanspolisen. Nu har Gunars Kutris EU-kommissionen efter sig, och han är fullt medveten om bristerna i sin förvaltning, så som EU ser dem. Finns inga pengar Han för lite av en kamp mot klockan, om inte allt det juridiska är klart i vår så kan det straffa sig med färre EU-utbetalningar och tillfälliga stopp för Lettland i viktiga EU-rättigheter. Men vad gör man om det inte finns pengar, säger statssekreteraren. – Vi har till exempel en ny lagstiftning på gång som säger att en misstänkt och åtalad bör få en egen kopia av förundersökningen mot honom, i dag får han bara låna åklagarens exemplar för att läsa den i cellen. Vi har inte råd med kopior varken till den åtalade eller hans advokat, de pengarna går just nu i stället till att förbättra förhållandena i fängelserna. Problem med mutade poliser Gunars Kutris måste också slåss mot korruptionen, han har själv varit utsatt för mutförsök när han jobbade på finanspolisen. Men domare går nog inte att köpa tror han. – I praktiken är det nog lättare att försöka muta underbetalda poliser och åklagare för att få sitt ärende nedlagt innan det når domstolen, säger Gunars Kutris.
Jan Mosander jan.mosander@sr.se
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista