Legionärssjuka spåras enklare efter forskning

Den fruktade legionärssjukan är betydligt vanligare än man tidigare har trott, visar ny forskning efter ett av de hittills största utbrotten i Sverige på Värnamo sjukhus för tolv år sedan. Ett tiotal svenskar dör varje år i legionärssjukan, men mörkertalet är stort. Med de nya rönen hoppas vården kunna rädda liv.
Carin Öberg är en av dem som har blivit smittade av sjukdomen. – Jag fick väldigt hög feber och trodde först att det var en elak influensa, säger Carin Öberg. Legionärssjuka var inte något jag funderade över. Du låg inne på sjukhus? – Ja, jag låg inne på infektionsavdelningen i en vecka och sen var jag sjukskriven i en månad sammanlaggt, säger Carin Öberg. Legionellabakterien sprids via vattenånga från till exempel duschar eller luftkonditionering. Den kan orsaka en svår typ av lunginflammation, som i värsta fall leder till döden. Hittills har kunskaperna varit begränsade, eftersom sjukdomen upptäcktes för bara 25 år sen. Utbrottet gav möjlighet till forskning Det stora utbrottet på Väranmo sjukhus för tolv år sen då 31 personer insjuknade och tre dog, har därför gett en unik möjlighet till forskning. Forskningen visar att bakterien var betydligt mer spridd än man trodde, säger infektionsläkaren Johan Darelid. – Den visar att det var ett jätteutbrott som rörde hela samhället, säger Johan Darelid. Inte bara sjukhuset? – Nej, många blev smittade även utanför sjukhuset, säger Johan Darelid. Många fall upptäcktes aldrig då? – Det stämmer, säger Darelid. Samma typ av bakterier fanns över hela Värnamo, och troligen upptäcks bara vart tionde fall. Bättre diagnos nu Genom att studera antikropparna hos de som insjuknade har man nu hittat säkrare metoder att ställa rätt diagnos. Det innebär enligt Johan Darelid att det nu blir lättare att skilja legionärssjukan från annan lunginflammation. Genom ny DNA-teknik går det också enklare att spåra smittkällan. Forskningen bekäftar också tidigare rön om att legionellabakterien inte trivs i vattentemperaturer över 55 grader. – När vi höjer temperaturen kan vi ha kontroll på legionellasmittan, säger Johan Darelid. Är vi samtidigt mer noggranna med att utreda alla fall av lunginflammation kan vi få kontroll på legionellasmittan. Kan man utrota legionellan? – Bakterien i vattensystemen får vi leva med, säger Darelid. Vi har kvar smittan här i Värnamo, fast i små mängder. Däremot kan vi bli duktigare på att hitta den, få nya diagnosmetoder och få bättre antibiotika. Med de kunskaperna kan antalet fall minskas, hävdar infektionsläkaren Johan Darelid i Jönköping.
Daniel Rundqvist, Jönköping daniel.rundqvist@sr.se
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista