Hangrisar kastreras för att undvika galtlukt, som gör att köttet får sämra smak. Foto: Gorm Kallestad/Scanpix.

Vaccin ska göra griskastrering humanare

Ett vaccin som gör hangrisar impotenta kan vara lösningen för att stoppa de plågsamma kastreringarna som görs i dag.

Nu ska forskare testa att kastrera grisar genom vaccinering.

– Grisen blir kastrerad och testiklarna krymper och det blir inga problem med ornelukt längre. Köttet blir lika gott som om grisen är kirurgiskt kastrerad. Samtidigt minskar testosteronnivåerna och grisen blir inte lika aggressiv som den är utan kastrering, säger Kerstin Lundström, professor vid institutionen för livsmedelsvetenskap vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

I princip alla hangrisar som föds upp i Sverige för att så småningom hamna på våra tallrikar kastreras i dag.

Ingreppet genomförs för att man vill undvika att grisköttet får den så kallade galtlukten som gör att köttet får dålig smak.

Kastreringen av hangrisarna har länge varit ifrågasatt eftersom testiklarna skärs bort med en skalpell utan bedövning när grisarna bara är några dagar gamla.

– Man vet att det är smärtsamt, exakt hur smärtsamt är svårt att mäta, säger Kerstin Lundström.

Nu kan de plågsamma kastreringarna snart upphöra. Ett vaccin som ges i två omgångar med start ett par månader innan slakt har visat sig ge samma effekt som vid kastrering med skalpell.

Vaccinet godkändes av EU tidigare i år och har länge använts i länder som Australien och Brasilien. Redan har lyckade tester genomförts på svenska försöksgrisar. Nu ska forskare testa vaccinet ute bland grisar på besättningar.

För oss konsumenter ska det vara ofarligt att äta det vaccinerade grisköttet, säger Kerstin Lundström.

– Det är väldigt väl undersökt. Det här är ett vanligt vaccin som bryts ner, det är ingen som helst risk.

Det är inte risk att bli impotent om man äter griskött som är vaccinerat?

– Absolut inte.

Om de här försöken faller väl ut, vad ser du för tidshorisont framför dig när det gäller en större användning av detta?

– Det kan börja användas när marknaden är mogen, så det kan börja när som helst. Vaccinet finns ju så det beror helt på intresset, säger Kerstin Lundström, forskare vid SLU.

David Svanberg
david.svanberg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".