Uteblivna beställningar av Jas Gripen är ett stort orosmoln för försvarskoncernen Saab. Foto: Pär Olsson/Scanpix.

Stark kvartalsrapport från Saab

Försvarskoncernen Saab steg kraftigt på börsen i dag sedan bolaget lämnat en stark kvartalsrapport. Vinsten före skatt på 150 miljoner kronor var bättre än väntat och bolaget höjde sin omsättningsprognos för helåret.

– Det starkaste i den här rapporten är väl att vi har en fortsatt tillväxt på försäljningen och det är ju det som också leder till att vi förbättrar vår helårsprognos, säger en nöjd vd Åke Svensson.

För helåret räknar Saab med att omsättningen ska öka med fem procent jämfört med ifjol, starkt under ett år då omsättningen faller för de allra flesta börsbolag.

Men det finns även orosmoln på Saabs horisont. Orderingången har rasat med en tredjedel hittills i år, främst för att stora order på stridsflyget Jas Gripen och andra system har uteblivit.

Om inte Saab kan börja plocka nya stororder snart är det bara en tidsfråga innan bolaget börjar krympa.

Det närmaste viktiga avgörandet sker kanske redan före årsskiftet när Brasilien bestämmer vem av Saab och konkurrenterna från USA och Frankrike som ska leverera landets nya stridsflygplan.

Om inget annat land beställer nästa generation av Jas Gripen, så kallade Supergripen, måste Saab förlita sig på att Sverige ändå uppdaterar sin Jasflotta, något som är långt ifrån säkert.

Annars riskerar Saab på sikt att gå miste om ett av sina viktigaste ben.

– Gripen driver väldigt mycket av vår teknikutvecklilng så på så vis är Gripen mycket viktig för Saab, säger Åke Svensson, vd Saab.

Många kallar Gripen för en gökunge i Sveriges försvar. Varför ska Sverige fortsätta att satsa på Jas Gripen när många av de levererade planen har blivit överflödiga och står i malpåse eller skrotas?

– Jag tycker att man kan säga tvärtom. Jag tycker att Gripen har varit en teknologi- och affärsgenerator för hela Sverige, precis som flygindustrin har varit ända sedan vi etablerades 1937.

USA:s president Eisenhower varnade för att det militärindustriella komplexet och hur det skulle leda till beslut som snarare låg i militärens och industrin intresse än i demokratins. Är det inte det vi har sett i Gripens fall, det vill säga att Sverige har beställt otroligt många mer flygplan än vad Sverige behöver för sitt eget försvar?

– Nej, jag tycker att när man beställde Gripen måste man komma ihåg att då fanns fortfarande det kalla kriget, nya Europa hade inte bildats, Berlinmuren fanns och det var en helt annan säkerhetspolitisk situation. Vi utvecklade Gripen och vi levererade de flygplan som man beställde. Sedan har situationen ändrats och vi har också kunnat ändra Gripensystemet så att det passar dagens behov för det svenska försvaret, säger Åke Svensson.

Niklas Johansson
niklas.johansson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".