1 av 2
Klimatforskare anser att u-länder måste få hjälp med att satsa på klimatvänlig teknologi. Foto: Yves Logghe/Scanpix.
2 av 2
Axelsson.

Klimatuppgörelsen inte kraftig nog

Gårdagens klimatuppgörelse inom EU var inte så framgångsrik som EU-ledarna ville ge sken av. Det säger klimatforskare och företrädare för miljöorganisationer som Ekot talat med.

Visserligen var det ett steg framåt, men det hade behövts mycket mer, säger Svante Axelsson som är generalsekreterare i Naturskyddsföreningen.

– Man kan säga att Reinfelt och EU undvek ett sammanbrott igår, men det blev inte den framgång man hade hoppats på. Dels är 100 miljarder alldeles för lite pengar om man ser till vad som behövs.

Om ett globalt avtal om klimatet ska bli verklighet vid FN-mötet i Köpenhamn i december måste u-länderna få hjälp av den rika världen att satsa på klimatvänlig teknologi.

100 miljarder Euro om året fram till år 2020 är EU nu överens om att u-länderna behöver. Men det är betydligt mindre än vad till exempel FN sagt behövs för att lösa u-ländernas problem. Dessutom är det inte klart vilka EU-länder som ska betala vad.

Här behövs mer konkreta besked, säger Richard Klein, som är klimatforskare på Stockholm Environment Institute och involverad i FN:s klimatpanel IPCC.

– Besvikelsen är att orden inte översatts till handling än. Det finns ett betydande misstroende hos u-länderna att det här kommer att stanna vid fagra ord och aldrig omsättas i handling.

Budet från EU innehåller inte så mycket som många u-länder hade hoppats på, säger klimatforskaren Richard Klein.

Och det kommer inte att räcka för att hejda stegringen av jordens medeltemperatur vid två grader, som EU satt upp som mål, fortsätter Klein.

EU:s ledare presenterade överenskommelsen vid toppmötet igår som en framgång, men om man ska nå ett bra avtal i Köpenhamn, krävs mycket mer, säger Svante Axelsson på Naturskyddsföreningen.

– Att man tolkar allt som framgång ingår i själva regin och dramat nuförtiden, att alla pratar om att det är en framgång. Jag tror i och för sig att det finns stora möjligheter att komma i mål, men det underlättar inte att det är så trögt och att politikerna verkar ha så stora interna problem, inte minst i EU, säger Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.


Mona Hambraeus
mona.hambraeus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".