USA:s linje inför klimatmöte ännu oklar

EU-länderna har enats inför klimatmötet december och nu vänds blickarna mot USA. Barack Obama har lovat att ta klimatfrågorna på större allvar, ändå är USA:s kommande linje inför Köpenamnsmötet fortfarande otydlig.

– Dagarna då USA drog fötterna efter sig i den här frågan är över, sa president Barack Obama i sitt första tal till FN:s generalförsamling för drygt en månad sedan och syftade på klimatfrågan.

Obama utlovade prompt stora amerikanska nedskärningar när det gäller klimatfarliga utsläpp, i ett första steg fram till 2020 och i ett andra steg fram till 2050. Hans sade också att USA skulle trycka på ordentligt för att det skulle åstadkommas ett internationellt klimatavtal i Köpenhamn i december.

Men fortfarande saknas ett tydligt förhandlingsmandat för den amerikanske presidenten, bara någon dryg månad innan mötet äger rum. Det saknas bland annat en lagstiftning från kongressen för hur mycket de amerikanska utsläppen ska minska.

Representanthuset röstade visserligen igenom ett förslag i somras, men senaten har inte kommit till skott ännu och länge lät det som att miljöutskottet i senaten inte ens skulle börja hinna behandla något klimatförslag före årsskiftet.

Men för några veckor sedan lade den demokratiska ordföranden i utskottet Barbara Boxer tillsammans med sin senatorskollega John Kerry fram ett förslag till lagstiftning som skulle innebära att klimatförstörande utsläpp i USA ska minska med 20 procent fram till 2020, jämfört med 2005 års nivå.

Förslaget innehåller också ett slags system för handeln med utsläppsrätter och var till och med något mer långtgående än det som röstats igenom representanthuset.

Den gångna veckan hölls utskottsförhör i frågan och nu avser att ordförande Boxer att åtminstone få förslaget igenom utskottet redan i nästa månad.

Men motståndet är hårt. Republikanerna i utskottet har hotat med att helt bojkotta arbetet med Boxers förslag i nästa vecka, eftersom man tycker att lagförslaget inte alls har analyserats när det till exempel gäller vad det skulle kosta de amerikanska medborgarna.

Dessutom finns det flera inflytelserika demokratiska senatorer som inte heller gillar förslaget och att det skulle kunna röstas igenom i hela den samlade senaten före Köpenhamnsmötet är det få som tror på i USA.

Men samtidigt som senator Boxers förslag är huvudspåret i senaten just nu, så pågår det också förslagsarbete på andra håll i kongressen. Några demokrater har sagt sig vara öppna att försöka locka med sig republikanerna på utsläppsminskningar genom att också skjuta på med en rejäl satsning på kärnkraft.

En annan idé är att man helt enkelt höjer skatten på koldioxidutsläpp som ett sätt att få ner utsläppen. Den idén är dock mycket känslig även för många demokrater eftersom blotta uttrycket ”höjda skatter” kan ge rejäla politiska bakslag i opinionen i USA.

Om inte kongressen lyckas enas om en lagstiftning i frågan så är Obamaregeringen beredd att genom det amerikanska Naturvårdsverket EPA och miljölagstiftningen the Clean Air Act, börja reglera hur mycket olika amerikanska fabriker och företag har rätt att släppa ut. EPA har redan nu fattat vissa stora beslut på miljöområdet som inte gått igenom kongressen.

Problemet med en sådan lösning för Obama är dock att det som Naturvårdsverket beslutar om går att ta till domstol, vilket kan leda till långa, dyra och svåra rättsprocesser. Dessutom gör det inte att USA har ett tydligt utsläppsminskningsmandat med sig till Köpenhamn.

Daniel Alling, New York
daniel.alling@sr.se

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".