Honungsbin

Bekämpningsmedel kan ha orsakat bidöd

Ett av våra vanligaste bekämpningsmedel kan vara en viktig orsak till den massdöd av bin som inträffat de senaste åren runt om i världen. Utan honungsbin skulle ekosystem och frukt- och bärodlingen kollapsa.

– Man kan säga att det nästan är som en deckare, vem dödade hounungsbina. Just nu verkar det som det är konspiration, det finns många olika orsaker som på olika sätt bidrar till att bisamhällen slås ut, säger Thorsten Rahbek Pedersen på svenska Jordbruksverket.

Bisamhällen kollapsar runt om i världen. USA, Italien, Tyskland och Frankrike har alla drabbats hårt. Någor som betyder stora svårigheter för frukt- och bärodlare som är helt beroende av binas pollinering. I USA dog var tredje honungsbi för tre år sedan och i vissa områden i Tyskland har upp till 60 procent av bina plötsligt dött. 

En orsak misstänks vara en grupp vanliga bekämpningsmedel, pesticider, mot skadinsekter som kallas neonikotinoider.

– En av de huvudmisstänkta är den gruppen av pesticider, säger Thorsten Rahbek Pedersen.

Kvalster och virus är andra möjliga orsaker och tyska Bayer Crop Science som säljer bekämpningsmedlen hävdar att även om deras produkter är giftiga för bin så kan bina inte utsättas för några skadliga doser eftersom giftet stannar kvar i plantorna. 

Men det här är fel hävdar Vincenzo Girolami professor på Padua-universitetet i Italien. I sin forskning visar han hur bin på olika sätt visst kan få i sig dödliga doser. Och att det var bekämpningsmedel som orsakade den massiva bidöden i Italien för två år sedan, det är helt säker på säger han.

– Det är tydligt att neonikotonoiderna var skyldiga men vi vet inte exakt hur det gick till, säger han.  

I Italien får de här bekämpningsmedlen inte längre användas för majs. Sedan förbudet infördes har bina helt återhämtat sig, säger professor Girolami.

Ändå avvaktar de flesta länder. Så länge forskarna inte kan visa exakt hur det går till när bina förgiftas blir det inga förbud.

Sverige har visserligen förbjudit de allra giftigaste produkterna men till exempel neonikiotinoiden imidakloprid är tillåtet och används flitigt.

Men nu kan det bli ändring på det. De italienska forskningsresultaten som Ekot tagit del av är mycket intressanta tycker Jonas Östgren på Kemikalieinspektionen.

– Vi ska naturligtvis titta på den här studien som kommit och också prata med expertis på området för att se om det finns skäl att ompröva vårt beslut, säger han.

Daniel Öhman
daniel.ohman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".