I dag krävs tillstånd i butik.

Ny möjlighet till skadestånd föreslås

Det ska inte krävas tillstånd för butiker att sätta upp kameror. Det föreslås i en ny utredning. Den personliga integriteten ska få ett bättre skydd genom en generösare skadeståndsbestämmelse. Och Datainspektionen ska få tillsynsansvar. 

I ett slutbetänkande som lämnades över till justitieminsitern Beatrice Ask i dag slår utredaren Margareta Åberg fast att kameraövervakningslagstiftningen fungerar bra men att det är onödigt krångligt med både kameraövervakningslagen och personuppgiftslagen som reglerar användandet av övervakningskameror.

Utredaren föreslår en samlad teknikneutral lag för all kameraövervakning utom den privata och den som är hemlig. Hon föreslår också en generösare skadeståndslagstiftning när det gäller kameraövervakning för att stärka integritetsskyddet.

Justitiekanslern, JK, föreslås mista möjligheten att överklaga fall med övervakningskameror. Istället ska Datainspektionen, DI, ta över tillsynen av en ny kameraövervakningslag och samtidigt också ta över JK:s ansvar som den myndighet som kan överklaga.

DI föreslås samtidigt bli den myndighet som ska serva till exempel kommuner och butiker med information om vad som gäller. 

För butiker ska det räcka med att anmäla att man har kameror i butiken, man ska inte behöva söka tillstånd när det gäller kameror inne i butiken. Däremot för in- och utgångar ska det krävas, precis som nu, ett tillstånd från länsstyrelsen. Kontantautomater ska också kunna övervakas utan tillstånd även om de inte finns vid en bank.

Enligt utredarens förslag ska det också bli tydligt, inte bara att kameraövervakning sker, utan det ska också framgå på informationsskylten vem som gör den. Filmat material föreslås också kunna sparas i upp till tre månader istället för som nu, en månad.

Just nu väntar fem mål om kameraövervakning på avgörande hos Regeringsrätten. Det är justitiekanslern Göran Lambertz som överklagat att flera kommuner, samt i ett fall Polismyndigheten i Stockholm, fått rätt att sätta upp kameror på allmän plats. Justitiekanslern, JK, anser att kameraövervakning av allmänna platser i många fall utgör ett hot mot enskildas integritet.

I sju andra fall är det kommuner som väntar på prövningstillstånd från Regeringsrätten i mål om övervakningskamera, med JK som svarande.

Det var i februari 2007 som Landskrona fick länsstyrelsens tillstånd till kameraaövervakning under helgnätter vid Rådhustorget och fem gator i närheten. Trots JK:s överklaganden sattes kamerorna upp i september samma år.

Motivet var att minska våldet på allmän plats och öka tryggheten. Brottsförebyggande rådet gjorde en studie som sedan visade att antalet våldsbrott i stället för minskat hade ökat i det övervakade området. Men studien visade även att folk känner ökad trygghet tack vare kamerorna.

Anna-Karin Ivarsson
anna-karin.ivarsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".