Aktion vid Sagrada Familia i Barcelona vill uppmana till handling inför Köpenhamnskoneferensen. Foto: David Ramos/Scanpix.

Kyotoprotokollet ersätts i Köpenhamn

FN:s klimatmöte, COP 15, samlar deltagare från 192 länder. Syftet är att få till stånd ett nytt bindande klimatavtal efter det så kallade Kyotoprotokollet.

Avtalet ska innehålla mål för minskade utsläpp i industriländerna och ett åtagande för utvecklingsländerna om att bromsa sina utsläpp. Det ska också lösa frågan om finansiering av klimatåtgärder i utvecklingsländerna.

Enligt FN:s klimatpanel måste utsläppen minskas med mellan 25 och 40 procent till år 2020 för att inte jordens medeltemperatur ska stiga mer än två grader.

Det har den senaste tiden blivit mer och mer osäkert om det går att komma fram till ett bindande avtal i Köpenhamn.

EU har deklarerat utsläppsminskningar med mellan 20 och 30 procent till 2020, men USA har ännu inte presenterat något mål för utsläppsminskningar.

Det har ansetts nödvändigt att USA, som vid sidan av Kina släpper ut mest växthusgaser i världen, tar ett stort ansvar. USA har stått utanför Kyotoprotokollet.

Representanthuset i USA:s kongress antog i somras ett paket för utsläppsminskningar och energieffektivisering, men ännu har inget förslag presenterats i senaten. Ett godkännande i senaten anses nödvändigt för att president Barack Obama ska ha mandat att förhandla om ett bindande avtal.

USA:s regering har deklarerat att man tar klimatförändringarna på allvar och vill spela en konstruktiv och viktig roll i klimatarbetet.

Att det nu inte finns ett USA-förslag på bordet kan innebära att det blir svårare att komma överens om ett avtal med andra industriländer och framför allt med utvecklingsländerna.

Utvecklingsländerna anser att industriländerna har det stora historiska ansvaret för utsläppen av växthusgaser och därför måste ta på sig omfattande utsläppsminskningar. De är inte särskilt villiga till egna åtaganden, om inte industriländerna tar ledningen.

För utvecklingsländerna handlar det framför allt om att hejda utsläppsökningar i samband med den ekonomiska utvecklingen. Det gäller till exempel de stora utvecklingsländerna Kina, Indien och Brasilien.

Det kan bli så att mötet i Köpenhamn bara utmynnar i ett underlag för fortsatta förhandlingar, som sedan får förhandlas färdigt inom ett år.

Då blir det knappt om tid.

Kyotoprotokollet upphör att gälla efter 2012. Ett nytt avtal måste hinna godkännas, raticifieras, av alla regeringar för att träda i kraft.

Risken finns då att det blir ett glapp mellan det gamla och det nya avtalet om förhandlingarna drar ut på tiden.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".